Annons

”Lär ut kunskap om psykisk hälsa i skolan”

Foto: Janerik Henriksson/TT

Beslutsfattare bör säkerställa att användningen av digitala medier bland barn och unga inte äventyrar deras välbefinnande utan snarare stärker dem. Det skriver tre debattörer med anledning av en ny rapport från Mind.

Under strecket
Publicerad

Digitaliseringen har på kort tid förändrat våra liv och i synnerhet för barn och unga som växt upp med digitala medier är det en central del av livet. Även om förekomsten av allvarliga psykiska sjukdomar inte ökat bland unga, så är det allt fler som upplever psykiska besvär. Fler än någonsin söker vård för psykisk ohälsa och tar läkemedel mot sömnstörningar och ångest. Många frågar sig vilken roll digitala medier har i denna utveckling. Kunskaperna om effekterna på ungas välbefinnande är begränsade och det finns en stor efterfrågan på klargörande forskning och rekommendationer. Föreningen Mind har därför genom en kunskapsöversikt sammanställt aktuell och relevant forskning för att förstå sambanden och hur omvärlden bäst ska agera för att främja barn och ungas välbefinnande. Svaret är inte entydigt.

Sammantaget ser vi att digitala medier kan ha väldigt olika påverkan beroende på vem man är, hur man använder det, hur mycket tid man använder det och hur livet ser ut i övrigt. För sociala medier ser man en liten negativ koppling mellan tid och välbefinnande samt innehåll och välbefinnande. Sociala medier kan dock vara, och är för många, en fantastisk plattform att hålla kontakten med vänner, söka stöd och lära sig nya saker. Parallellt finns dock risken att hamna i destruktiva forum, utsättas för nättrakasserier eller fastna i stressande jämförelser. Som användare är det ofta svårt att skilja det ena från det andra eftersom de existerar sida vid sida. Man behöver bara gå till sig själv för att veta hur utmanande det kan vara.

Annons
Annons
Annons