Krönika

Per Wästberg:Länken till vår historia är svag

Under strecket
Publicerad
Annons

Paris har återhämtat sig. På museerna är det kontroll som på flygplatsen. På varuhusen öppnar man handväska, påse, portfölj. Men restaurangerna är fulla vid lunchtid, infravärmen räddar trottoarkaféerna, ostronstånden har goda tider. Om tisdagsmorgonen trängs fler än någonsin på marknaden längs boulevard Raspail, säger han som steker potatisplättar i rasande takt. Och likt fläckiga boksidor hänger platanernas väldiga löv kvar över vintern.

Invaliddomens kupol lyser gyllene i diset. Eiffeltornet pekar som ett svartnat skelett mot skyn. Bakom Louvren ligger De snälla barnens gata mörk och smal. Men redan klockan sju sitter några på kaféerna längs Rue de Sèvres, kollar sina mobiler eller stirrar ut i trafiken som om de tvekade att gå till jobbet. Skolbarnen kommer yrande på sparkcyklar för att hinna till lektion. Porten slås upp till affären som köper guld, gärna vigselringar: ”fullständig diskretion”.

Annons
Annons
Annons