Annons

Långlivad kult kring Bloomsbury

Auran kring konstellationen av författare, konstnärer och intellektuella i Bloomsbury-gruppen fortsätter att fascinera. Underhållningsvärdet av utsvävningarna och den alternativa livsstilen tenderar dock att skymma sikten för gruppens historiska betydelse.

Under strecket
Publicerad
Några ur Bloomsbury-gruppen; fr v okänd, David Garnett, Vanessa Bell, Oliver Stratchey, Dora Carrington, Duncan Grant och Barbara Bagenal.
Några ur Bloomsbury-gruppen; fr v okänd, David Garnett, Vanessa Bell, Oliver Stratchey, Dora Carrington, Duncan Grant och Barbara Bagenal.

För tillfället upplever vi en renässans för Virginia Woolf och Bloomsbury-gruppen. Utdrag ur Woolfs dagböcker i översättning av Rebecca Alsberg har gått som radioföljetong och Ingela Linds bok ”Leka med modernismen. Virginia Woolf och Bloomsbury-gruppen” (anmäld i SvD 14/10 2008) har rönt en hel del uppmärksamhet. Att Virginia Woolfs oerhört medryckande dagböcker står sig än i dag kanske inte är så svårförståeligt. Bloomsbury-gruppens fortsatta attraktion och relevans är däremot mindre självklar. En möjlig förklaring är att gruppen i sin helhet bara följer med i kölvattnet av intresset för dess mest berömda medlemmar, Virginia Woolf och ekonomen John Maynard Keynes och eventuellt konstkritikern Roger Fry. Som helhet stod Bloomsbury emellertid för någonting mer än sina beståndsdelar, en tidsanda och ett alternativt sätt att vara som är kontroversiella än i dag.

Några ur Bloomsbury-gruppen; fr v okänd, David Garnett, Vanessa Bell, Oliver Stratchey, Dora Carrington, Duncan Grant och Barbara Bagenal.

Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons