Lång vandring väntar i politisk ödemark

Under strecket
Publicerad
Annons

Republikanerna i USA är inne i sin djupaste vågdal i mannaminne. Inte nog med att de har förlorat två nationella val på raken, 2006 och 2008. Deras förtroendesiffror är lägre än på mycket länge och de har ingen given talesperson med auktoritet nog att företräda dem utåt. Den nye partiordföranden Michael Steele har fått en olycklig start och gör partibossarna nervösa så fort han uttalar sig. Det som tidigare var Steeles främsta tillgång, hans frispråkighet och förmåga att formulera sarkasmer om motståndarna, har i den nya rollen visat sig vara en svaghet. Det ena plumpa uttalandet efter det andra kommer ur hans mun, till glädje för journalisterna medan anhängarna är mindre roade.

Arlen Specters spektakulära avhopp till demokraterna nyligen ser ut att kunna ge dem de eftertraktade 60 rösterna i senaten, såvida senatsvalet i Minnesota slutar med demokratisk vinst. Därmed skulle demokraterna ha tillräcklig majoritet för att kunna stoppa tredskande filibusterpratare. Republikanernas stora dilemma är att deras väljarkår blir allt mindre representativ för befolkningen i stort. Den typiske republikanske väljaren av idag är en vit medelålders eller äldre man boende på landsbygden eller i mindre städer i södern, mellanvästern och några av präriestaterna i väster.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons