X
Annons
X

Landet som försvann

När alla predikar arbetslinjens lov undersöker Mustafa Can vad jobbet betyder för vår identitet. Sista resan i vår serie inför valet går till tre övergivna industriorter i Bergslagen. Norberg, Ljusne och Fredriksberg berättar historien om Sveriges omvandling.

Hypotesen var följande: föreställ dig att två företag vill etablera sig på samma plats i Norberg. Båda garanterar 300 nya arbetstillfällen och framtida investeringar i kommunen med 5 700 invånare och nästan 14 procent ungdomsarbetslöshet. Det ena är ett framgångsrikt och världsomspännande mjukvaruföretag, det andra är nybildat och vill etablera en ny masugn där den gamla låg en gång i tiden.

Inga-Stina Hesselius, 68, drog på munnen, knäppte händerna över bordet, där hon satt mitt emot mig på Folkets hus, och tvekade inte när hon svarade:

Sedan 1100-talet har man brutit malm i trakterna kring Norberg. I Sverige trodde vi länge att vi hade det starkaste stålet och den bästa malmen. Industrialismen, det var vi. Men den moderna kapitalismen utraderade både tradiotion och hela brukssamhällen. Mimerlaven i Norberg tjänar idag som plats för Sveriges största elektronmusikfestival.

Foto: MAGNUS HJALMARSON NEIDEMAN Bild 1 av 13

Framför resterna av den gamla masugnen i Spännarhyttan minns Inga-Stina Hesselius sitt svar på alla rykten om att verket skulle läggas ned på grund av olönsamhet: ”Skitsnack! Asea hade ju just investerat i Europas modernaste masugn. Sista skiftet trodde jag fortfarande på att man skulle hitta en lösning.

Foto: MAGNUS HJALMARSON NEIDEMAN Bild 2 av 13
Foto: MAGNUS HJALMARSON NEIDEMAN Bild 3 av 13

Ekonomihistorikern Jan Jörnmark: ”Jag har undersökt, forskat, skrivit artiklar, uppsatser och böcker om globaliseringsekonomin. Men när jag började besöka övergivna platser förstod jag på allvar vad jag egentligen sysslade med - hur och varför förändringens oundviklighet påverkar så mycket i våra liv.

Foto: MAGNUS HJALMARSON NEIDEMAN Bild 4 av 13
Foto: MAGNUS HJALMARSON NEIDEMAN Bild 5 av 13

Under de svenska rekordåren hade Ljusne i Hälsingland 5 000 invånare, i dag cirka 2 000. Affärsgatan Alavägen dog med plywoodfabriken, som en gång i tiden var störst i sitt slag i Europa. När ortens stora arbetsgivare lägger ned drabbas alla andra näringar.

Foto: MAGNUS HJALMARSON NEIDEMAN Bild 6 av 13
Foto: MAGNUS HJALMARSON NEIDEMAN Bild 7 av 13

”Att vandra runt i Fredriksbergs gamla massafabrik ger en fysisk känsla för hur den globala ekonomin förintat jättelika värden”, säger Jan Jörnmark. ”På 1970-talet omsatte Stockholmsbörsen 25 miljarder. På 2000-talet omsatte den hela 70-talet på en förmiddag. Skapar du inte ständigt nya värden är du dömd att gå under”.

Foto: MAGNUS HJALMARSON NEIDEMAN Bild 8 av 13
Foto: MAGNUS HJALMARSON NEIDEMAN Bild 9 av 13

Tord Nyberg, 73, var bara 15 när han började på ortens stora mekaniska verkstad: ”Samhället? Ja det var bruket det. Arbetet var inte något flyktigt som i dag. Det var en livstidsanställning. Det fanns en stor trygghet i det. Men tiderna förändras, och de måste väl göra det. Annars kan inget nytt komma.”

Foto: MAGNUS HJALMARSON NEIDEMAN Bild 10 av 13
Foto: MAGNUS HJALMARSON NEIDEMAN Bild 11 av 13

Flerfamiljshusen i området Parkliden i Fredriksberg uppfördes efter andra världskriget och fylldes snabbt. På 40 år tappade orten hälften av sina invånare. Hela områden tömdes när bruket lades ned. En turkisk pizzabagare från Eskilstuna vill skaka liv i byggden igen med renoveringar, bredband och turism.

Foto: MAGNUS HJALMARSON NEIDEMAN Bild 12 av 13

Om man vill få en liten inblick i de enorma rikedomar som utvunnits i Ljusne kan ni besöka Hallwylska palatset i Stockholm. Palatsets ägare ägde i stort sett den lilla bruksorten, där älven möter Bottenhavet. Vill ni inte besöka palatset kan ni alltid stanna upp vid den här bilden av den gamla plywoodfabriken, kanske som en påminnelse om att allt det där - det var inte förgäves ändå.

Foto: MAGNUS HJALMARSON NEIDEMAN Bild 13 av 13
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X