Annons
X
Annons
X
Bopriserna

Länderna som upplevt bostadskrascher

Lågkonjunktur, skuldsättning och arbetslöshet. Det är faktorer som har bidragit till bostadskrascher i ett flertal marknader i USA och Europa. SvD Näringsliv listar länderna som har sett sina priser falla på bostadsmarknaden.

Bild 1 av 8

I samband med finanskrisen som inleddes 2007 med en likviditetskris och som sedan fördjupades under 2008, året då den anrika investmentbanken Lehman Brothers kollapsade, föll bostadsmarknaderna i ett flertal länder.

Priserna på bostäder föll kraftig i USA, Storbritannien och Irland och så småningom fick fler länder uppleva prisfall på sina respektive bostadsmarknader. Dock hade bostadsmarknaderna i de olika länderna olika förutsättningar för att klara pressen nedåt. Och prisfallen blev också olika stora. Faktorer som inhemsk konjunktur, arbetsmarknad och byggandet spelade in.

Annons
X
Annons
X
Foto: Jay LaPrete/AP Bild 1 av 1

Bild 2 av 8

USA

Foto: Jay LaPrete/AP

Lån på den amerikanska bostadsmarknaden, som gick under benämningen subprimelån, kan sägas vara grundorsaken till själva finanskrisen. Detta var lån i USA som riktades sig till mindre kreditvärdiga låntagare.

Och det var under hösten 2007 som många amerikanska låntagares möjligheter att betala räntor och att amortera på sina lån försämrades. Detta ledde till att banker i flera länder fick göra stora avskrivningar av sina tillgångar.

De amerikanska bostadspriserna föll. När människor inte längre hade råd att betala sitt lån på sin bostad och inte heller kunde få sina hus sålda, lämnade de helt enkelt över bostaden till banken, som var dess säkerhet för lånet.

Prisfallet varierade stort mellan olika stater, städer och områden.

Annons
X
Annons
X
Foto: Daniel Ochoa de Olza/AP Bild 1 av 1

Bild 3 av 8

Spanien

Foto: Daniel Ochoa de Olza/AP

I sviterna av finanskrisen, som också innebar en kraftigt försämrad konjunktur, föll bostadspriserna rejält. Spaniens bostadsmarknad drabbades hårt, mycket på grund av att byggandet var så stort. Det fanns ett överutbud av nyproducerade bostäder.

– Man hade helt enkelt byggt för mycket, säger Bengt Hansson, analytiker på Boverket.

Sett till hela landet föll nyproduktionens priser till drygt 70 procent av den prisnivå som rådde 2007 före krisen.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se
    Annons
    X
    Annons
    X
    Foto: Olena Buyskykh Bild 1 av 1

    Bild 4 av 8

    Nederländerna

    Foto: Olena Buyskykh

    – I Nederländerna var det hushållens skuldsättning som utlöste det hela och en svag arbetsmarknad, säger Bengt Hansson, analytiker på Boverket.

    Sedan början av 2000-talet hade de nederländska bostadspriserna rusat till toppnivåer och hushållens skuldsättning var runt 300 procent av den disponibla inkomsten.

    Men i spåren av finanskrisen och den efterföljande krisen i Europa, backade bostadspriserna med 20 procent mellan 2008-2013. Den bostadsbubbla, som länge hade förnekats av landets nationalekonomiska experter, hade spruckit.

    Annons
    X
    Annons
    X
    Foto: Peter Morrison/AP Bild 1 av 1

    Bild 5 av 8

    Irland

    Foto: Peter Morrison/AP

    Irland, som tidigare hyllades som den ”keltiska tigern”, genomgick en av de mest spektakulära krascher efter att fastighetsbubblan sprack 2009. Bubblan hade tidigare drivits upp av bland annat spekulativt byggande och billiga bostadslån.

    Mätt från den absoluta toppen 2007 till fördjupningen mellan 2011-2012, föll den irländska bostadsmarknaden som mest med 65 procent.

    Kollapsen på fastighetsmarknaden drog även ned de irländska bankerna i en malström av giftiga lån och värdelösa säkerheter. Det gick till och med så långt för banksektorn att regeringen tvingades dra i nödbromsen och låta EU, IMF och ECB ta över.

    Annons
    X
    Annons
    X
    Foto: Kirsty Wigglesworth/AP Bild 1 av 1

    Bild 6 av 8

    Storbritannien

    Foto: Kirsty Wigglesworth/AP

    Efter finanskrisen hamnade Storbritannien i en lågkonjuktur och drabbades av stigande arbetslöshet vilket bidrog till att sänka bostadspriserna i landet.

    De brittiska hushållen hade i tio år, fram till 2007, hejdlöst lånat för att köpa en bostad vilket bidrog till att priserna tredubblades. Men efter större åtstramningar, bland annat i form av en strängare kreditgivning, sänktes hushållens förmögenhet och den överhettade bostadsmarknaden pressades ned.

    Under 2009, två år efter toppen 2007, hade de brittiska bostadspriserna fallit med 20 procent. Huvudstaden London skiljde sig dock från övriga Storbritannien. Som både världsstad och finansiellt centrum, tenderar Londons bostadsmarknad att se en större obalans mellan utbud och efterfrågan och därmed högre bostadspriser, enligt Reuters.

    Annons
    X
    Annons
    X
    Foto: Kleiven, Paul/TT Bild 1 av 1

    Bild 7 av 8

    Danmark

    Foto: Kleiven, Paul/TT

    Danmark drabbades redan före finanskrisen av en stor krasch på bostadsmarknaden mellan 2005-2006, även här i spåren av hög skuldsättning bland hushållen.

    Men landet fortsatte även dras ned i efterdyningarna av finanskrisen som utlöste en mindre recession och ett rekordsnabbt ras på bostadspriserna. Under 2008 föll priserna med nära 11 procent och året därefter föll de med ytterligare 8 procent, enligt brittiska organisationen RICS.

    Mellan 2010–2011 hade priserna stabiliserats något, men ännu inte återhämtat sig.

    Annons
    X
    Annons
    X
    Foto: Hasse Holmberg/TT Bild 1 av 1

    Bild 8 av 8

    Sverige

    Foto: Hasse Holmberg/TT

    Den svenska finans- och fastighetskrisen som uppstod i början 1990-talet grundlades samman med en rad förändringar som gjordes redan under senare delen av 1980-talet. Bland annat avskaffades regleringar på kreditmarknaden som tidigare begränsat utlåningen.

    Det var när finansbolaget Nyckeln ställde in betalningarna 1990 som finanskrisen blev ett faktum. Händelsen drog med sig både finansbolag och banker. Framförallt rörde krisen de kommersiella fastigheterna som tappade runt två tredjedelar av sitt värde. Dock fanns många skräckexempel. Prisfallet på kommersiella fastigheter i Stockholm hamnade på så mycket som 70 till 80 procent, medan prisfallet ute i landet inte blev lika stort.

    Även privatbostäder, som villor och bostadsrätter drogs ned i prisfallet, i vissa fall minskade de lika mycket i värde som de komersiella fastigheterna, medan de på andra håll bara tappade runt 20 procent av sitt värde

    Det tog lång tid innan priserna återhämtade sig och priserna på bostadsmarknaden började ticka uppåt.
    Länge fanns det privatpersoner med stora skulder, som var långt större än värdet av bostaden.

    Annons
    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X