Annons

Lakritslycka

Foto: KARIN GRIP
Under strecket
Publicerad

Det är med glädje jag noterar de senaste årens uppsving när det gäller lakrits och saltlakrits. Om en vecka arrangeras Sveriges första lakritsfestival i Stockholm. För lite drygt ett år sedan upptäckte jag till min lycka butiken Lakritsroten i Vasastan, där all världens lakrits och saltlakrits finns samlad. Det finns välsorterade lakrits-shoppar på nätet. Och i allt fler affärer hittar jag den italienska rena lakritsen, vanligen av märket Amarelli, som jag förr om åren fick bunkra när jag reste till något sydeuropeiskt land.

Äntligen börjar nördar som likt mig hyst detaljkunskap om denna svarta delikatess krypa fram ur vrårna. Jag har varit förvånad att chokladhysterin kunnat husera ensam så länge. Min uppfattning är nämligen att svenskar älskar lakrits mer än choklad. Jag känner flera, inklusive jag själv, som inte ens kan resa på en tvåveckors charter utan att bunkra Turkisk peppar eller Pingvinlakrits på flygplatsen. Kanske bygger min något saltade verklighetsbild på att jag dragit till mig gelikar.

Annons
Annons
Annons