Annons

Lågstadiet är högskolans framtid

LÅNGTIDSUTREDNINGEN | Vad är ”rätt” utbildning? Att utbilda sig må vara berikande för själen, men det är inte ett motiv som styr statens resursfördelning till universitet och högskolor. Det är inte heller det motiv som avgör valet av inriktning på studierna. Den som väljer att utbilda sig vidare gör sitt val främst utifrån förväntad inkomst efter examen. Det är en slutsats som dras i det delbetänkande från Långtidsutredningen, Välja fritt och välja rätt, som presenterades i går.

Under strecket
Publicerad

Betänkandet tar upp problemet med det som kallas social snedrekrytering i den högre utbildningen. Snedrekryteringen finns och är stor, vilket ses som ett problem för ett utbildningssystem som har till syfte att utjämna villkor och underlätta klassklyftor. I huvudsak är det personer från studievana hem som väljer att vidareutbilda sig - även om det är en faktor som är viktigare för svenskfödda än för personer med utländsk bakgrund, konstaterar betänkandet.

Sverige har högre nivåer av sekundär utbildning (gymnasial eller högre) än både de andra nordiska länderna och snittet inom OECD. Däremot är det fortfarande ett problem att det råder brist på information om utbildningar och vad det förväntade utfallet avseende lön och karriärsmöjligheter kan bli. Betänkandet förordar jämförande index mellan olika utbildningar gällande sådana faktorer, tydligare satsningar på studievägledning och en omfördelning av resurser av resurser från statliga studiemedel till förskola, grundskola och gymnasium. Just denna sista punkt är intressant, eftersom den går på tvärs med vad organisationer som bär prägel av särintressen, till exempel Sveriges förenade studentkårer, brukar förespråka. Betänkandet konstaterar att dagens studiemedelssystem inte ”i någon större utsträckning minskar den rådande sociala snedrekryteringen”. Insatserna måste helt enkelt komma tidigare än på högskolenivå för att ett intresse för vidareutbildning ska odlas.

Annons
Annons
Annons