Annons
X
Annons
X

Maria Ludvigsson: Lägre krav ger inte gladare elever

För att placera diskussionen i sitt sammanhang: I svenska skolor anses det normalt att hålla klassuppsättningar med hörselskydd, eftersom det är enda sättet att garantera eleverna arbetsro.

När rektorn vid Hagaskolan i Umeå i går tog till orda på DN Debatt var det den entusiastiske och möjligen en smula indignerade representanten för svensk skola som hördes. Genom att referera till ett studiebesök av finska kollegor vill rektor Fredrik Strandgren med det goda exemplets makt nyansera debatten. Det är mycket möjligt att Hagaskolan är alldeles utmärkt liksom att de studiebesökandes entusiasm var en högst naturlig följd av ett besök på Strandgrens skola. Men hans försök att motbevisa dem som är bekymrade över svensk skolkvalitet lyckas inte.

Det är riktigt att den finländska skolan ofta framhålls som ett föredöme och det med all rätt. Deras resultat i högst vidkommande internationella prov och rankningar är imponerande. Dessutom är läraryrket där ett statusyrke och det är svårt att komma in på de åtråvärda lärarutbildningarna.

Annons
X

Strandgren vet dock att berätta att hans gäster fann Hagaskolan föredömlig, en tekniskt välförsedd skola där eleverna trivdes och studerade flitigt. (Även på fredagseftermiddagar, tillägger han. Varför nu det anses vara en bravad?) Gott så. Dessutom är artigheter från kolleger på visit alltid på sin plats.

Det är däremot bekymmersamt att Strandgren i sin text lyckas skapa en motsättning mellan å ena sidan välmående elever, å andra sidan elever med hög kunskapsnivå. Förvisso, menar han, har finska elever goda resultat i internationella jämförelser men svenska elever med betydligt sämre resultat mår bättre. Som om kunskap och god förståelse leder till sämre psykisk hälsa. Det är ett mycket märkligt retoriskt grepp.

När skolelever i såväl Finland som Sverige mår dåligt är det i sig bekymmersamt. Men den går bet som söker bot på ohälsan i lägre krav på undervisning och skolmiljö. Det finns inget som helst samband mellan låga resultat och god psykisk hälsa. Den stökiga skolan som varken ger eleverna en trygg miljö med arbetsro eller nödvändiga kunskaper är högst sannolikt en större källa till ohälsa än dess motsats.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Strandgren är medveten om att svenska skolresultat inte helt står sig i erkända internationella jämförelser, men det är snarare själva rankningarna än våra undermåliga resultat han finner anledning att problematisera.

    ”Inte minst då dessa prov inte självklart mäter vilka kompetenser som är viktigast att utveckla för att som individ och land kunna vara konkurrenskraftiga i framtiden.”

    Det är svårt att se på vilket sätt läs- och skrivförmåga liksom matematiska färdigheter inte skulle vara viktiga för såväl individer som länder. När Strandgren framhåller hur andra undersökningar visar att svenska elever har en god innovationsförmåga vill han säkert väl – något lär vi dem i alla fall. Men för att över huvudtaget kunna använda denna talang krävs ytterst goda färdigheter i just språk, matematik och logiskt tänkande.

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X