Annons
X
Annons
X

Låglönesatsning ”tokhelig” för LO

lönestrid Ett återförenat LO mot ett tätt sammansvetsat Svenskt Näringsliv. Det är upplagt för en tuff avtalsrörelse. Det stora slaget kommer att stå om de lågavlönade.

PERSPEKTIV AVTALEN 5 TUNGA AVTALSOMRÅDEN

Större delen av arbetsmarknaden omfattas av årets avtalsrörelse. Löner och villkor för runt 2,5 miljoner anställda ska förhandlas om. Det blir den tredje stora avtalsrörelsen sedan 2010. I spåren av en skakig konjunktur har de senaste omgångarna resulterat i korta avtal och nu är det dags igen.

Arbetsgivarna hoppas på längre avtal den här gången, med motiveringen att det ger stabilitet och förutsägbarhet för företagen. Och, självklart, eftersom lågkonjunkturen pressar facken att hålla igen. Fackens utgångsbud är ettåriga avtal och ska de bli längre finns det en prislapp.

–Jag har svårt att se långa avtal med tanke på hur skakigt det är. Men vi har inte stängt några dörrar. Får vi väldigt bra avtal kan de gälla en längre period, säger LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson.

Annons
X

1
Kronkampen

Den hårdaste striden kommer sannolikt att stå om de lägsta lönerna. LO-fackens krav är tveeggat: 2,8 procent för alla som tjänar över 25 000 kronor – men under den gränsen ska höjningen vara 700 kronor i månaden, vilket ger ett högre procentpåslag. Även ingångslönerna ska höjas med 700 kronor.

Poängen med konstruktionen är att de lågavlönade ska få samma löneökning i kronor som en genomsnittlig industriarbetare. I praktiken vill LO därmed etablera två lönenormer på arbetsmarknaden, en i procent och en i kronor.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    –Det kan inte vara så att de med de lägsta lönerna också ska få den lägsta löneökningen. Lönerna får inte åka isär mer, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

    Han uppskattar att hälften av arbetarna inom industrin ligger under en månadslön på 25000 kronor, men de riktigt stora grupperna finns i LO:s kvinnoförbund. Låglönesatsningen är ”fundamentalt viktig” för LO, slår avtalssekreterare Torbjörn Johansson fast och kallar kravet ”tokheligt”.

    –Det här måste vi bära hem, så är det bara. Annars ger vi upp jämställdhetsperspektivet – och det kan vi aldrig släppa.

    Hos arbetsgivarna är motståndet mot låglönesatsningen kompakt. Sverige har de bland de lägsta löneskillnaderna och högsta ingångslönerna i västvärlden, säger Christer Ågren på Svenskt Näringsliv.

    –Höga löner skapar en tröskel in till arbetsmarknaden. Vi som redan har för få enklare jobb kommer att få ännu färre enklare jobb.

    Låglönesatsningen handlar både om prestige och ideologi. Den är LO:s nya giv efter skrotandet av jämställdhetspotterna, som splittrade förbunden i den förra avtalsrörelsen. Nu lovar samtliga 14 förbund att backa upp varandra för att driva igenom låglönekravet. Utgången blir ett test på LO:s styrka. För Svenskt Näringsliv handlar det om en avgörande princip i lönebildningen.

    2
    Lönestriden

    Den självklara stridsfrågan är hur mycket lönerna ska höjas. Facken har gjort en poäng av att de har skruvat ner lönekraven i skuggan av lågkonjunkturen. 2012 krävde industrifacken och LO 3,7 respektive 3,5 procent, nu ligger kravet på 2,8 procent.

    Med arbetsgivarnas glasögon är också det på tok för mycket. ”Nu gäller det att hitta nivåer där vi kommer igenom krisen på bästa sätt. Det är helt klart lägre nivåer än vad facken kräver”, säger Christer Ågren, vice vd på Svenskt Näringsliv.

    Den totala kostnaden för lönekraven blir 3,2 procent, enligt LO. Svenskt Näringsliv lägger på löneglidning och hamnar på 3,7 procent. I arbetsgivarnas argumentation är fackens krav ett hot mot återhämtningen och försvårar för arbetslösa. Facken hävdar att kraven är långsiktigt hållbara och inget som undergräver företagens konkurrenskraft.

    3
    Kapplöpningen

    Det är ovanligt trångt i portgången. Inte mindre än 300 avtal går ut den 31 mars. Däribland industrin, som förutsätts ange normen som övriga ska följa. Då krävs det att industrin gör upp i god tid före den sista mars. För den här gången går en rad stora avtal, bland annat för kommunerna och handeln, ut samtidigt som industrins avtal. Det innebär att industrin kommer att förhandla under stark tidspress.

    –Det blir ett skapligt ackord för dem att se till att de blir klara i tid. Annars kan det bli betydligt svårare att upprätthålla den konkurrensutsatta sektorns lönenormerande roll, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Claes Stråth.

    En komplicerande faktor är att stridbara LO-förbunden Byggnads och Transport ligger först med avtal som går ut den 28 februari. Det har skapat spekulationer om att deras avtal kan bli de som anger lönenormen – utsikter som ger tillskyndarna av en stabil lönebildning rysningar längs ryggraden.

    Men Claes Stråth tonar ner farhågorna och utgår från att avtalen i så fall kommer att fungera för hela arbetsmarknaden.

    –Jag har svårt att tänka mig att parterna skulle träffa ett avtal utan att ha det förankrat på sina hemmaorter, säger han och syftar på LO respektive Svenskt Näringsliv.

    Industrin

    Vad kan du om de svenska finansjättarna?

    Ivar Kreuger – tändstickskungen quiz.svd.se Hagströmer/Qviberg – radarparet som föll quiz.svd.se Familjen Wallenberg – mäktigast i Sverige? quiz.svd.se
    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X