Annons

Jonas Nordin:Lagen som befäste den svenska tilliten

Det var långt ifrån demokrati i Sverige när tryckfrihetsförordningen undertecknades den 2 december 1766. Lagen med dess offentlighetsprincip lade dock grunden till många av de fri- och rättigheter vi idag tar för givna – men som nu åter börjat naggas i kanterna.

Uppdaterad
Publicerad
1766 års ”Förordning, angående Skrif- och Tryck-friheten”.
1766 års ”Förordning, angående Skrif- och Tryck-friheten”. Foto: Jens Östman/Kungliga biblioteket

Det finns årtal i Sveriges historia som klingar bekanta för många och som skolbarn ännu lärs att hänga upp minnet vid. I regel förknippas de med kungar och krig: 1521, 1658, 1718, 1809, 1905… Då Adolf Fredrik för exakt 250 år sedan med sin namnteckning förvandlade Sveriges första tryckfrihetsförordning till gällande lag var det förvisso en kunglig handling, men med bäring på demokratins och det moderna Sveriges framväxt. I själva verket var kungens ­inblandning en ren formsak. Han hade inte med­verkat till förordningens tillkomst, men hans signatur gjorde Sverige till det första landet i världen med en tryckfrihet skyddad i lag. Trots denna högst märkvärdiga händelse brukar inte 1766 infogas i ­raden av historiska svenska märkesår.

1766 års ”Förordning, angående Skrif- och Tryck-friheten”.

Foto: Jens Östman/Kungliga biblioteket Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons