Annons
X
Annons
X

Lagen ger FRA för stort utrymme

Om FRA:s enda uppgift var att spana på andra stater så skulle jag acceptera total sekretess. Faktum är dock att FRA har andra uppgifter, bland annat stöd till brottsbekämpande myndigheter, skriver Mark Klamberg, doktor och lektor i folkrätt, i en replik till FRA-domaren.

Grunden i min kritik går inte ut på att FRA bryter mot lagen utan att lagen tillåter för mycket, skriver Mark Klamberg.
Grunden i min kritik går inte ut på att FRA bryter mot lagen utan att lagen tillåter för mycket, skriver Mark Klamberg. Foto: TOMAS ONEBORG

REPLIK | ÖVERVAKNING

Kampen mot terrorism och internationell brottslighet ska föras i enlighet med traditionella principer om lagföring och inte enligt de principer som gäller i akut kris eller krig.
Mark Klamberg

Försvarsunderrättelsedomstolens ordförande Runar Viksten skriver att det sprids felaktigheter om svensk signalspaningslagstiftning och bemött ett antal påståenden utan att närmare ange vem som lämnat dessa påståenden (
Brännpunkt 11/12).

Jag tillhör dem som kritiserat den aktuella lagstiftningen och för det fall oklarhet råder kring min uppfattning så vill jag härmed förklara att jag helt delar den tolkning av lagstiftningen som Viksten gör på Brännpunkt, med förbehåll för att jag och Viksten kan ha olika uppfattningar om hur vi värderar allvaret av olika integritetsintrång.

Annons
X

Inledningsvis vill jag framhäva att det är legitimt att försöka möta de hot och utmaningar som FRA:s verksamhet syftar till; vi bör dock kunna diskutera formerna och omfattningen av denna verksamhet. Grunden i min kritik går inte ut på att FRA bryter mot lagen utan att lagen tillåter för mycket samt att regeringen och riksdagsmajoriteten 2008 gav en felaktig bild av vad FRA:s verksamhet innebär. Denna kritik är inte riktad mot Viksten eller FRA:s medarbetare utan mot ansvariga politiker och det är dessa som bör svara.

Regeringen och riksdagsmajoriteten har upprepade gånger angett att FRA:s lagstiftning är tydlig, att spaning endast får ske för vissa angivna ändamål och att FRA:s signalspaning sker med stor precision. De har avfärdat alla påståenden om att FRA ägnar sig åt en bred inhämtning, lagring av data och gett bilden av att verksamheten är begränsad. Detta ska ställas mot det avslöjande som SVT Rapport gjorde den 16 juni 2008 med hjälp av en läcka inifrån FRA som visade att FRA ägnar sig åt omfattande lagring av trafikdata (information om vem som kommunicerar med vem), även sådan som rör vanliga privatpersoners kommunikation. Begreppet trafikdata nämns inte i lagtexten men om man som professionell jurist (vilket Viksten är) läser lagförarbetena kan man finna stöd för detta i FRA:s så kallade utvecklingsverksamhet. Viksten bekräftar också i sin artikel detta när han skriver om FRA:s utvecklingsverksamhet. Det stämmer att utvecklingsverksamheten är lagreglerad och domstolsprövas men det spelar mindre roll eftersom lagtexten saknar begränsningar vad gäller vilka personer som kan omfattas. Det stämmer att utvecklingsverksamheten inte gäller kommunikationens innehåll, men jag anser till skillnad från Viksten att verksamheten är ett betydande intrång då den kan omfatta många personers kommunikation.

Datainspektionen har i sin granskning av FRA den 6 december 2010 förklarat att ”sökbegreppen vid inhämtning av trafikdata är mer generella än vid inhämtning av meddelanden och medför en omfattande behandling av personuppgifter hos FRA”. Det innebär att det finns en ”relativt hög sannolikhet” för att de personer som kommunicerar i de aktuella kablarna ”kommer att få sina uppgifter om sin kommunikation sparad hos FRA i form av trafikdata” (sidan 4 i rapporten). På sidorna 3–4 i det interna FRA-dokument som SVT Rapport publicerade 2008 och sidan 22 i FRA:s föreskrift (Beslut nr H 2012:63) från den 11 maj 2012 framgår att FRA trafikbearbetar data (det vill säga kopplar ihop och analyserar personers kommunikation) inhämtad i utvecklingsverksamheten vilket bryter mot den harmlösa bild som regeringen och FRA försöker ge av nämnda verksamhet.

På vanlig svenska: FRA lagrar stora mängder information om vem som kommunicerar med vem vilket kan genomsökas i efterhand. Problemet är att denna del av FRA:s verksamhet aldrig blev föremål för debatt inför att lagen antogs och när ansvariga politiker får frågor så blir svaret tystnad.

Uppdrag gransknings reportage visar ännu ett exempel på hur otydlig lagstiftningen är. FRA:s generaldirektör gav i maj 2008 inför riksdagsbehandlingen beskedet att lagförslaget ej tillåter aktiv signalspaning och han hänvisade till reglerna om dataintrång. När det nu avslöjas att FRA tillsammans med NSA genomför ”Operation Winterlight” som inbegriper manipulation av kommunikation syftande till att komma in i främmande datorer så råder det plötsligt osäkerhet om aktiv signalspaning är olaglig alternativt ges beskedet att sådan verksamhet ej ska definieras som dataintrång, det vill säga att den är laglig. På fem år har tolkningen av samma lagtext förbytts till sin motsats.

När ansvariga politiker i regering och försvarsutskott får frågor om omfattningen av FRA:s verksamhet och dess metoder får journalister inget svar alternativt svaret att riksdagsledamöterna inte anser att de ska besitta sådan kunskap. Jag anser att det är ohållbart att ledamöterna i försvarsutskottet medvetet håller sig okunniga om FRA.

Om FRA:s enda uppgift var att spana på andra staters regeringar, myndigheter och statskontrollerade företag (läs: Ryssland) till stöd för svensk utrikes- och försvarspolitik så skulle jag acceptera total sekretess och även att politiker i riksdagen hålls okunniga. Faktum är dock att FRA har andra uppgifter, bland annat att ge stöd till brottsbekämpande myndigheter. Då anser jag att denna del av FRA:s verksamhet måste präglas av samma principer och öppenhet som gäller för polisen.

Riksdagsledamöter i såväl försvars- som justitieutskott bör ha goda kunskaper om verksamheten, till exempel enligt vilka regler aktiv signalspaning är tillåten och i allmänna termer om det faktiskt sker. Den långvariga kampen mot terrorism och internationell brottslighet ska föras i enlighet med traditionella principer om lagföring och inte enligt de principer som gäller i akut kris eller krig. Om detta bör politikerna diskutera med varandra och allmänheten.

MARK KLAMBERG

doktor och lektor i folkrätt, Uppsala universitet

Mer debatt om integritet:

Läs även

SvD:s artiklar om FRA svd.se
Annons
Annons
X

Grunden i min kritik går inte ut på att FRA bryter mot lagen utan att lagen tillåter för mycket, skriver Mark Klamberg.

Foto: TOMAS ONEBORG Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X