Lagarna som skulle bevara den svenska friden

Sigill för Magnus Ladulås.
Sigill för Magnus Ladulås. Foto: IBL Collections

I medeltidshistorien talas det om så kallade edsöreslagar, som skall ha varit banbrytande företeelser när det svenska riket växte fram. Vad var det för lagar, och vad betyder ordet?

Under strecket
Publicerad
Annons

Edsöreslagarna var en typ av fridslagar. En fridslag var en lag som angav att en företeelse – en geografisk plats, en miljö, en grupp människor, etcetera – var helgad med en frid som gav företeelsen en speciell status. Om ett brott begicks inom den fridshelgade sfären rådde inte samma regler som annars. Straffet var värre, inte sällan fredlöshet. Försök har gjorts att spåra vissa fridslagar till förkristen tid, till en sorts hednisk kultfrid. Andra forskare har pekat på likheten mellan svenska fridslagar och andra länders – exempelvis Danmarks – och förutsatt en direkt påverkan från land till land. Den kristna kyrkan påstås i regel ha utövat stort inflytande över idéns utveckling.

De svenska fridslagarna träder oss till mötes på 1200-talet. Vi finner dem i Birger jarls och Magnus Ladulås lagstiftning, liksom i landskapslagarna och de äldsta stadslagarna: hemfrid, kyrkofrid, tingsfrid, skeppsfrid, torg- och köpefrid samt kvinnofrid. De omfattar förbrytelser i stil med grova inbrott, våldtäkt och ringaktning av fridshelgade rum och fridshelgade tidpunkter.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons