Annons
X
Annons
X

Låga förväntningar på klimatförhandlingar

I dag inleds årets omgång av FN:s klimatförhandlingar. Men redan nu är utgången klar: Det blir inget globalt avtal för att minska utsläppen.

Foto: AP PHOTO/KEVIN FRAYER

Lika mycket som förväntningarna trissades upp inför mötet i Köpenhamn för ett år sedan, har de spelats ner inför mötet i mexikanska Cancún. Minst fem beslut krävs för att komma närmare ett avtal.

1. UTSLÄPP

Ett av få resultat vid förra årets stora klimatmöte i Köpenhamn var att 140 länder listade hur stora utsläppsbegränsningar de är beredda att göra till år 2020, i det så kallade Köpenhamnsackordet.

Annons
X

Men minskningarna är inte tillräckliga. I-ländernas åtaganden ger bara hälften av de utsläppsminskningar som krävs om den globala medeltemperaturen inte ska öka mer än två grader.

Utvecklingsländernas åtaganden leder till 10 procent lägre utsläpp jämfört med om de inte gjorde några åtgärder alls. Men ska tvågradersmålet klaras borde även de fattiga länderna åstadkomma dubbelt så stora minskningar.

Trots bristerna finns en stor fördel med Köpenhamnsackordet: att merparten av världens länder har noterat sina kommande utsläppsminskningar. Kyotoprotokollet från 1997 reglerar enbart en tredjedel av världens totala koldioxidutsläpp.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Däremot har Köpenhamnsackordet inte någon juridisk status. I Cancún behövs ett beslut om hur åtagandena om minskade utsläpp ska lyftas in i FN:s klimatkonvention och formaliseras.

    Prognos för beslut: sannolikt

    2. PENGAR

    Klimatförhandlingar handlar alltid om pengar. De rika ländernas utsläpp orsakar klimatförändringar som riskerar att dra undan mattan för de fattiga ländernas möjlighet till utveckling.

    FN:s nya klimatchef Christiana Figueres betonar att pengar är den gyllene nyckeln till framgångsrika förhandlingar i Cancún.

    I Köpenhamn lovade industriländerna cirka 200 miljarder i så kallade snabbstartpengar under 2010 till 2012 till de fattigaste och mest sårbara utvecklingsländerna.

    Men löften är en sak. Först när pengarna har levererats är löftena uppfyllda. Beslut måste nu fattas om hur industriländerna ska rapportera att pengarna verkligen betalas ut och till vad.

    Löften gavs också om en fond för långsiktig finansiering av klimatåtgärder, the Copenhagen green fund. De rika länderna ska lägga 700 miljarder kronor om året från år 2020, pengar som inte får tas från biståndsbudgetar. Förslag på olika sätt att finansiera fonden presenterades nyligen i en FN-rapport som norske statsministern Jens Stoltenberg ledde. Koldioxidskatt, flygskatt, handel med utsläppsrätter är några av dem.

    I Cancún behövs åtminstone ramar för, men helst ett beslut om, hur fonden ska styras och var pengaströmmarna ska komma ifrån.

    Prognos för beslut: kanske

    3. KYOTOPROTOKOLLET

    Det klimatavtal som finns är Kyotoprotokollet från 1997, som innehåller åtaganden fram till år 2012. En ny åtagandeperiod av Kyotoprotokollet kommer att förhandlas i Cancún. Industriländerna vill ha ett världsomfattande avtal, men utvecklingsländerna släpper inte protokollet - det är bättre än inget alls:

    • det är juridiskt bindande.

    • det förtydligar att industriländerna bär skulden för klimatförändringarna och är de som först ska vidta åtgärder.

    • u-länderna kan få klimatinvesteringar gjorda, som bekostas av i-länderna mot att de får tillgodoräkna sig de minskade utsläppen, så kallad CDM (clean development mechanism).

    Den stora nackdelen är att bara knappt 30 procent av världens koldioxidutsläpp regleras i Kyotoprotokollet. USA är inte med. Kanada, Japan, Australien och Ryssland tänker hoppa av.

    EU accepterar en ny period, men enbart om miljöambitionerna höjs och att andra länder stärker sina åtaganden. Beslut om justeringar av Kyotoprotokollet krävs.

    Prognos för beslut: kanske

    4. TRANSPARENS

    För att ett avtal om minskade utsläpp ska vara värt något måste parterna veta att alla håller sina löften. Under Köpenhamnsmötet svällde frågan om hur minskningarna ska rapporteras till en varböld. EU och USA pressade framför allt Kina att öppna för insyn och kontroll av utsläppsdata. Kina upprepade att det är magstarkt att begära insyn i ett suveränt lands interna angelägenheter.

    I slutändan handlar det om förtroende mellan rika och fattiga länder, som ju är en bristvara i de här sammanhangen.

    För att inte spilla tid måste förslag om rapporteringssystem som kan accepteras av flertalet läggas fram i Cancún.

    Prognos för beslut: knappast

    5. SKOGEN

    Skogsavverkningar ligger bakom mellan 12 och 17 procent av de globala koldioxidutsläppen. Tropisk skog som inte skövlas har ett värde för det globala klimatet och därför finns förslag på hur tropiska länder ska få betalt av industriländer för att inte avverka sin skog.

    I Köpenhamn kom arbetet med reglerna för hur det ska gå till riktigt långt. EU vill ha ett beslut om ett ramavtal i Cancún. Men det finns flera knäckfrågor att lösa innan skogsfrågan är i hamn, även kallad Redd (reduced emissions from deforestation and degradation).

    Norge och Indonesien har redan slutit ett avtal i väntan på att Redd går i mål.

    Prognos för beslut: sannolikt

    Annons
    Annons
    X
    Foto: AP PHOTO/KEVIN FRAYER Bild 1 av 8
    Foto: AP PHOTO/THE DAILY CAMERA, SAM HAL Bild 2 av 8
    Foto: AP PHOTO Bild 3 av 8
    Foto: AP PHOTO/SAKCHAI LALIT Bild 4 av 8
    Foto: PAUL MADEJ / SCANPIX Bild 5 av 8
    Foto: AP PHOTO/YVES LOGGHE Bild 6 av 8
    Foto: AP PHOTO/NASA Bild 7 av 8
    Foto: AP PHOTO/HERI JUANDA Bild 8 av 8
    Annons
    X
    Annons
    X