Annons
X
Annons
X

Lag utmanas för att fördela asylboenden

Varje vecka måste Migrationsverket skaka fram 1 000 boendeplatser åt asylsökande. Det mäktar man inte med utan privata entreprenörer. Men generaldirektör Anders Danielsson vill nu utmana lagen för att minska belastningen på kommuner som redan har tagit ett stort ansvar för flyktingmottagandet.

Broby, huvudort i Östra Göinge-kommun.
Broby, huvudort i Östra Göinge-kommun. Foto: TOMAS ONEBORG

**Det var i slutet **av förra året som generaldirektören vände sig till konkurrensverket för att reda ut om det är möjligt att pröva Lagen om offentlig upphandling (LOU), när Migrationsverket upphandlar boendeplatser från privata entreprenörer.

Syftet är att skapa en jämnare fördelning av boenden mellan Sveriges kommuner.

– Genom att pröva lagligheten inom LOU hoppas vi kunna ta större hänsyn till kommuner som redan tagit emot många asylsökande, säger Anders Danielsson till SvD.

Annons
X

Ett anläggningsboende (ABO) ställer krav på skola, hälso- och sjukvård liksom andra samhällsinsatser. I synnerhet när de asylsökande har fått uppehållstillstånd och om de blir kvar på orten där de har bott i anläggning.

Om en kommun bedöms ha svårt att klara dessa åtagandenbör det beaktas vid upphandlingar, menar Danielsson.

– Min tanke är att man har en fördelningsnyckelmodell. Det ska inte vara lägst pris som ska bestämma utan om en kommun klarar utmaningen. Klarar man inte det åker anbudet i den kommunen längst ned på listan.

Migrationsverket kommer alltså att skriva avtal med entrepre- nörer om boenden i kommuner som Vaxholm, Lund och Vellinge i stället för Borlänge, Södertälje och Malmö?

– Ja, under förutsättningen att det finns ett faktiskt anbud i dessa kommuner. Man ska inte glömma bort att vårt uppdrag är att säkerställa boende för asylsökande. Vi kan inte påverka vilka som lämnar anbud.

Migrationsverket har inte fått några tydliga besked av Konkurrensverket i frågan, och det var heller inte väntat, säger Danielsson.

– Vi ville veta: Kan man göra så här? De visade stor förståelse och underströk att det handlar om att lägga upp förslaget på ett visst sätt, med en remissrunda för att få in synpunkter från till exempel SKL (Sveriges kommuner och landsting), marknaden och kommunerna. Vi är självklart medvetna om att intressen kolliderar. Konkurrensverket kommer aldrig att säga att det är rätt eller fel.

Just nu håller Migrationsverket på att ta fram ett nytt ramavtal. Men detta kan inte komma på plats förrän ett par rättsliga tvister knutna till det nuvarande avtalet är avgjort i domstol, men modellen är tänkt att prövas vid den kommande direktupphandling som kommer till stånd inom kort.

Anders Danielsson menar att det är viktigt att ett nytt ramavtal är transparent och förutsägbart. Han räknar med rättsliga processer.

– En del kommer att tycka att detta är bra, andra – som marknadsaktörerna – kommer att tycka att det är diskriminerande. Någon kanske driver till domstol. Det är bra. Då blir det prövat. Det är värt ett försök, tycker jag.

Flera kommuner har varit kritiska till att Migrationsverket över huvud taget handlar upp anläggningsboenden via privat bolag och att de sällan informeras i förväg. Hur ser du på det?

– Staten äger ingen mark, Vi måste förlägga våra boenden i någon av landets 290 kommuner. Dessutom har allmännyttan minskat i Sverige vilket innebär en allmän brist på bostäder och att Migrationsverket konkurrerar, precis som övriga intressenter, på denna marknad. Under 2014 sökte 81 000 sökt asyl i Sverige. Nästa år är prognosen ungefär 95 000. Vi har varit tydliga i våra prognoser inför nästa år och i det läget måste även landets kommuner ta höjd för ett ökat behov av boendeplatser, skolplatser med mera.

Annons
Annons
X

Broby, huvudort i Östra Göinge-kommun.

Foto: TOMAS ONEBORG Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X