”Lagar ska inte utgå från allmänna åsikter”

Fifflet i Panama är sådant som en anställd måste kunna larma om, skriver Fredrik Malm (L).
Fifflet i Panama är sådant som en anställd måste kunna larma om, skriver Fredrik Malm (L). Foto: Arnulfo Franco/AP

Regeringen vill åstadkomma en lagstiftning till skydd för visselblåsare som bygger på majoritetens åsikter om moral. Men lagens tillämpningsområde måste bestämmas objek­tivt, skriver Fredrik Malm (L).

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad
Fredrik Malm (L)

Fredrik Malm (L)

Foto: Riksdagen
Annons

DEBATT | VISSELBLÅSARE

Vad som är majoritetens moraluppfattning skiljer sig åt i olika länder.

Riksdagen behandlar nu ett lagförslag om skydd för så kallade visselblåsare. En arbetsgivare ska inte kunna ­straffa en anställd, till exempel med om­placering, för att denne har slagit larm till medierna om oegentligheter på arbetsplatsen.

Fifflet på advokatbyrån i Panama, korruption i kommunala förvaltningar i Göteborg, manipulation av ­motorer hos Volkswagen är exempel på ­sådant en anställd måste kunna larma om.

Om en arbetsgivare agerar tvärtemot sin ”värdegrund”, ”uppförandekod”, ”miljöpolicy” eller liknande så finns ett allmänintresse av att det uppmärksammas och sådana visselblåsare bör också skyddas av lagen.

Detta är bra. Från Liberalernas sida stödjer vi detta. Men lagförslaget går längre än så. Även sådant som endast anses vara ”oetiskt” ska omfattas av ­lagen. Det behöver varken handla om något olagligt, eller ens strida mot företagets riktlinjer.

Vad för något är då ”oetiskt”? Enligt propositionen är det något som anses vara ”grovt stötande för en stor majoritet av allmänheten”.

Annons
Annons

Här uppstår flera problem. Hur ska man kunna räkna ut i vilka lägen lagen erbjuder skydd på ­denna grund? Det går naturligtvis inte att göra. Det ökar rättsosäkerheten för arbetstagaren.

Vad regeringen vill åstadkomma är alltså en lagstiftning som bygger på majoritetens åsikter om moral. Det betyder att visselblåsarlagen lättare kan tillämpas på en verksamhet ju fler som tycker att den är omoralisk, även om verksamheten i fråga följer lagen.

Det finns en rad exempel på verksamheter som är lagliga, reglerade och med inspektioner – men som samtidigt (förmodligen) anses vara oetiska av en majoritet i samhället, till exempel pälshandel, halalslakt, manlig omskärelse eller minkuppfödning. En majoritet av riksdagen har dock gång på gång röstat om att inte förbjuda dessa verksam­heter.

Dessutom finns en europeisk dimension. Europa­rådet har rekommenderat att medlemsländerna stärker skyddet för visselblåsare. Hur Sverige utformar sin lagstiftning kommer därför att noteras med intresse i andra länder.

Men vad som är majoritetens moraluppfattning skiljer sig åt i olika länder. En lag såsom riksdagen vill utforma den skulle kunna riktas mot helt andra företeelser i andra länder.

Det finns stora skillnader mellan länder i synen på abort och HBT-personers rättigheter och vad som är etiskt acceptabelt. I en undersökning av TNS 2005 sade endast 23 procent av de svarande i Polen att de instämde mycket i påståendet att en kvinna som inte vill få barn ska ha rätt till abort. I 2010 års upplaga av European Social Survey instämde bara 28 procent av de svarande i Litauen att ”homo­sexuella borde få leva som de själva vill”.

Annons
Annons
Fredrik Malm (L)

Fredrik Malm (L)

Foto: Riksdagen

Låt oss tänka oss att en företagare i Polen i tysthet ger ekonomiskt stöd till kvinnor som behöver resa utomlands för att göra abort, eller att ett företag i Litauen under diskreta former sponsrar landets hårt trängda HBT-rörelse. Det är då tänkbart att en stor majoritet av allmänheten i dessa länder skulle anse att dessa företags agerande är grovt stötande. Ska detta göra att den anställde som avslöjar sponsringen ges status som visselblåsare?

Lagrådet har pekat på att det är förenat med bety­dande svårigheter att avgöra vad som är grovt stötande för en stor majoritet av allmänheten. Sveriges advokatsamfund har avstyrkt att lagstift­ningen innehåller allmänna hänvisningar till etik, och menar att detta varken är rättssäkert eller ändamåls­enligt.

Från Liberalernas sida tar vi avstånd från att i lagstiftningen göra generella hänsyftningar på majoritetens moraluppfattningar.

Lagens tillämpningsområde ska bestämmas objek­tivt och på ett sätt som innebär enhetlig och rättssäker tillämpning för såväl minoritet som majori­tet i ett samhälle.

Fredrik Malm (L)

riksdagsledamot, arbetsmarknadsutskottet

Fredrik Malm (L) Foto: Riksdagen
Visa diskussion
Annons
Annons
Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons