Annons
Recension

Jag kan sjunga hur jag vill - kampen om Edith SödergranLaddat och lyriskt om rätten till Edith Södergran

Alice Hillbom Rudfeldt och Anna-Karin Håkansson i Dramalabbets hyllning till Edith Södergran.
Alice Hillbom Rudfeldt och Anna-Karin Håkansson i Dramalabbets hyllning till Edith Södergran. Foto: Nikola Pejanovic
Under strecket
Publicerad

Döda författare blir lätt gisslan hos litteraturteoretiker som använder deras verk för egna syften. Tolkar om dem, pressar dem till att passa egna läsningar och ideologiska ramar. Edith Södergran förstod möjligen detta: alla brev brändes vid hennes död 1923. Den som vill kan tro att hon ironiskt kommenterar det egna eftermälet via dikten ”Min barndoms träd”: ”Nyckeln till alla hemligheter ligger i gräset i hallonlandet”.

Edith Södergran fick ett dramatiskt liv, under en turbulent tid. Ryska revolutionen kom att göra familjen urfattig, man tvingades flytta från kosmopolitiska S:t Petersburg till Karelen. Hon dog lungsjuk 31 år gammal efter några diktsamlingar vilka idag framstår som helt moderna till form och uttryck – även om idéinnehållet, Nietzsches tankar, daterar dem. Dikternas anspråk, att skänka röst och kraft åt en kvinna, är unikt.

Annons
Annons
Annons