Kvoteringshot en bricka i politiskt spel

Hotet om lagstadgad kvotering såg länge ut att rinna ut i sanden. Frågan har svagt stöd inom det egna partiet och när Jens Orback tog upp ämnet i januari var det i vaga ordalag och utan att höja insatsen.

Under strecket
Publicerad
Annons

Att Tomas Bodström nu skärper tonen kan mycket väl vara en politisk reaktion på feministiska initiativ på vänsterkanten.
Det har gått drygt två och ett halvt år sedan dåvarande jämställdhetsminister Margareta Winberg gick ut och hotade med lagstadgad kvotering om inte var fjärde styrelseledamot var kvinna i slutet av 2004. Sedan dess har de politiska viljorna gått i olika riktningar i frågan.

Till en början fick Winberg mycket lite stöd från sina politiska kollegor. Dåvarande näringslivsminister Leif Pagrotsky var exempelvis helt oförberedd när SvD Näringsliv bad om en reaktion samma dag som artikeln gick i tryck. Han befann sig på resande fot och ville inte ge Winberg sitt fulla stöd i frågan.
Hotet bräserade dock som en bomb i näringslivet och ledde till en ny politisk korrekthet i Sverige. Särskilt storbolagen var måna om att snabbt välja in kvinnor i sina mansdominerade styrelser. Under de första två åren steg andelen kvinnor i styrelserna från 6,1 till 14,6 procent.
Mona Sahlin tyckte det gick
för sakta och lät under sitt år som jämställdhetsminister meddela att ”hotet kvarstår”. Men trots att det redan under våren 2004 stod klart att Winbergs krav inte skulle gå att uppfylla gjordes ingenting konkret för att förbereda en lag.
En rundringning som SvD Näringsliv genomförde i oktober 2004 visade dessutom att lagstadgad kvotering hade många motståndare även inom socialdemokraternas gruppstyrelse och förmodligen inte skulle gå att genomdriva den närmaste tiden.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons