Annons

”Kvotering återvändsgränd för jämställdheten”

Förra året kunde Nordic Labour Journal visa att Norge åtta år efter att kvoteringslagen infördes inte hade en enda kvinna som chef bland landets 60 största företag, skriver Karin Svanborg-Sjövall och Nima Sanandaji.
Förra året kunde Nordic Labour Journal visa att Norge åtta år efter att kvoteringslagen infördes inte hade en enda kvinna som chef bland landets 60 största företag, skriver Karin Svanborg-Sjövall och Nima Sanandaji. Foto: Erlend Aas/TT

Genom politiska diktat såsom könskvotering försöker politiker lösa problem man tycker sig se. Annars förutsätts resultatet bli massiv ojämställdhet. Men så ser det inte alls ut, skriver Karin Svanborg-Sjövall, Timbro, och Nima Sanandaji, ECEPR.

Under strecket
Publicerad

Det finns i dag en anmärkningsvärd blocköverskridande enighet om beho­vet av att tvinga och tubba vuxna människor att organisera sitt privatliv efter en politiskt beslutad mall. Införandet av en tredje öronmärkt pappamånad, som trädde i kraft runt årsskiftet, innebär en ytterligare kvotering av föräldraförsäkringen. Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll har trots statsministerns uttryckliga motstånd tillsatt en utredning som ska se över möjligheten att kvotera även dagarna för vård av sjukt barn. Moderaterna har öppnat för att komplettera en av världens mest generösa föräldraförsäkringar med en ny variant av den jämställdhetsbonus som redan har dömts ut som ett dyrt misslyckande. Näst på tur kan vara lagstiftad kvotering av bolagsstyrelser. Men politiska diktat kommer inte att lösa de problem politikerna tycker sig se.

I den kommande boken ”The Nordic gender equality paradox” (Timbro) visar Nima Sanandaji att exempelvis de baltiska länderna, som i väsentligt större utsträckning respekterar föräldrarnas egna val, ligger före de nordiska välfärdsstaterna i en rad jämställdhetshänseenden.

Karin Svanborg-Sjövall och Nima Sanandaji

Foto: Pressbilder Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons