X
Annons
X

Samiska kvinnor saknar rösträtt i markfrågor

Kvinnor utgör nästan hälften av världens jordbruksarbetare. Ändå saknar de oftast laglig rätt till marken de brukar.

Bland världens ursprungsfolk hamnar kvinnorna i skymundan när beslut om deras levebröd ska fattas – oavsett om det handlar om Latinamerika eller Sápmi.

”’Kvinnornas uppgifter är ju jätteviktiga, de kan bygga stängsel och ta hand om barnen’, säger folk. Men i realiteten så är det ju mannen de premierar, renskötaren. Han som är ute i skogen, han som är idealbilden”, säger Christina Åhrén, partiledare för Min Geaidnu i Sametinget.
”’Kvinnornas uppgifter är ju jätteviktiga, de kan bygga stängsel och ta hand om barnen’, säger folk. Men i realiteten så är det ju mannen de premierar, renskötaren. Han som är ute i skogen, han som är idealbilden”, säger Christina Åhrén, partiledare för Min Geaidnu i Sametinget. Foto: Privat/TT

På Sidas huvudkontor i Stockholm pågår en internationell konferens om landrättigheter för ursprungsfolk. Talare som bjudits in från hela världen berättar om kampen för land, för naturtillgångar – och för kvinnors lagliga rätt till den mark de brukar.

”’Kvinnornas uppgifter är ju jätteviktiga, de kan bygga stängsel och ta hand om barnen’, säger folk. Men i realiteten så är det ju mannen de premierar, renskötaren. Han som är ute i skogen, han som är idealbilden”, säger Christina Åhrén, partiledare för Min Geaidnu i Sametinget.

Foto: Privat/TT Bild 1 av 5

”Många utvecklingsprojekt har fel fokus. De ser kvinnor på landsbygden som en homogen grupp. Men vi har entreprenörer, arbetare, småbrukare, allt möjligt”, säger Myrna Cunningham som tillhör Meskitafolket i Nicaragua.

Foto: Lars Pehrson Bild 2 av 5

Kvinnor från ursprungsfolket Kuna i Panama demonstrerar på Internationella dagen för världens ursprungsfolk.

Foto: Arnulfo Franco/AP Bild 3 av 5

”Vad händer om jag skiljer mig? Dina renar är det ingen som tar hand om längre. Ingen talar för dina intressen och för din röst”, säger Christina Åhrén, partiledare för Min Geaidnu i Sametinget.

Foto: Privat Bild 4 av 5

I den samiska familjen är mannen oftast den som sköter renarna och vars arbetsuppgifter värderas högst. Det gör honom också till familjens husbonde som för familjens talan vid alla beslut som tas i samebyn.

Foto: Heiko Junge/TT Bild 5 av 5
Annons
X
Annons
X
Annons
X