Annons
X
Annons
X

Kvinnorna förlorar när staten ska hjälpa

Kvotering och grupptänkande har åter ­visat sig slå helt fel. Sätt individen i centrum.

När Olivia Rozum inte blev antagen till veterinärprogrammet vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala blev hon besviken. Hon hade jobbat extra, tagit lån, läst in naturvetenskapliga ämnen på folkhögskola, studerat vid veterinärprogrammet i Polen samt praktiserat vid veterinärklinik. Det räckte inte.

Olivia Rozum anade att allt inte stod rätt till med antagningarna. Tillsammans med personal på antagningsenheten lyckades hon få fram statistik över de antagna i gruppen med folkhögskolemeriter, och upptäckte att alla som hade kommit in under de år hon sökt, 2006 till 2008, var män. Problemet var alltså inte hennes kompetens. Hindret var hennes kön.

För att förändra könsbalansen på utbildningen gav SLU män företräde, trots att kvinnorna hade likvärdiga meriter. Ledningen för universitetet inte bara trodde att det de gjorde var lagligt, de ansåg att det också var moraliskt rätt.

Annons
X

Igår meddelade Uppsala tingsrätt att SLU gjort sig skyldig till olaglig könsdiskriminering. Olivia Rozum, och ytterligare 43 drabbade kvinnor, tillerkändes skadestånd om 35000 kronor vardera.

”Genom den viktade lottningen har SLU infört vad som närmast kan liknas vid en strukturell diskriminering av kvinnor”, skriver tingsrätten. Det finns vissa möjligheter till avsteg från likabehandlingsprincipen, men då ska effekten vara stor och kränkningen av den enskilde liten. Enligt tingsrätten låg SLU inte i närheten. ”Förfarandet har haft mycket liten inverkan på jämställdheten såväl inom utbildningen som på arbetsmarknaden”, skriver domstolen. Domen kommer förstås att överklagas, men det är svårt att inte tolka tingsrättens utslag som en tydlig fingervisning om vem som har rätten på sin sida i fallet. Medborgarrättskämparna Gunnar Strömmer och Clarence Craaford på Centrum för rättvisa, som varit ombud åt kvinnorna, har åter lyckats visa att den svenska kvoteringsivern rimmar illa med individens rätt att bli behandlad just som individ och inte som del av ett kollektivt socialt projekt. Tidigare har Karlstads universitet, Örebro universitet och Uppsala universitet fått vika sig när deras olika kvoteringsmodeller rörande kön och etnicitet har prövats av domstol. Och detta är ändå bara början.

Enligt Centrum för rättvisa diskriminerades omkring 8000 personer som sökte till högskolor och universitet under perioden 2006 till 2008. Två tredjedelar av landets högskolor använder könsdiskriminerande antagningsregler, menar man, och i synnerhet på populära utbildningar. I mer än nio fall av tio är det kvinnor som drabbas.

Att vägen till helvetet är stenlagd med de bästa av intentioner är väl känt, men sällan blir det så tydligt illustrerat som i den svenska jämställdhetspolitikens kvoteringshysteri.

Tanken har varit att hjälpa svaga grupper. Men de som drabbats av diskrimineringen tillhör i hög grad en kategori som samhället fram tills nyligen ansåg vara just en svag grupp.

Men det är inte någon kvotering eller positiv särbehandling som gör att kvinnor dominerar på många områden vid våra lärosäten. Det är hårt arbete och rätten att behandlas för vad man gör och inte för vem man är.

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X