Annons
X
Annons
X

Kvinnor var inte osynliga – men sällsynta vid makten

”År 1921 fick de svenska kvinnorna för första gången rösta i allmänna val till riksdagen. Men hur många kvinnor satt i denna församling?”

Harrisons historia
Foto: TT

”Om man blev invald i första eller andra kammaren på 1920- och 1930-talen, hur många kvinnor såg man? Visst förblev riksdagen länge en gubbförsamling?”

Ja, är det otvetydiga svaret på den sista frågan. Svensk politik under de första tre fjärdedelarna av 1900-talet var och förblev synnerligen gubbig. Därmed inte sagt att kvinnorna var osynliga på de politiska scenerna i mellan- och efterkrigstidens Sverige, men de var sällsynta som makthavare.

I första kammaren satt under hela mellankrigstiden endast en kvinna, Kerstin Hesselgren. När hon lämnade församlingen 1934 återgick första kammaren till att bli enkönat manlig, och så förblev den ända till 1942.

Annons
X

På 1950-talet förblev antalet förstakammarkvinnor lågt, mellan sex och tio (av sammanlagt 155 platser), för att sedan stiga något. I andra kammaren satt fler kvinnor, men inte många fler, sett till proportionerna. Så sent som 1970, omedelbart innan tvåkammarriksdagen försvann, var endast 15,5 procent av andrakammarledamöterna av kvinnligt kön.

Stäng

HARRISONS HISTORIA – utvalda händelser och fenomen varje vecka direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Bilden blir ännu mer maskulin om vi betraktar regeringen. Före och under andra världskriget fanns det inte ett enda kvinnligt statsråd. Det hände att prominenta kvinnor som Alva Myrdal dök upp i diskussionsgrupper och kommissioner, men de hade ingen chans att hamna i regeringen.

    Vår allra första kvinnliga minister, Karin Kock, utsågs till statsråd så sent som 1947. Foto: TT

    Vår allra första kvinnliga minister, Karin Kock, utsågs till statsråd så sent som 1947 men blev inte långvarig; i praktiken tvingades hon bort 1949. Nästa kvinnliga minister, Hildur Nygren, var bara ecklesiastikminister några månader 1951. Under Ulla Lindströms förhållandevis långa tid som statsråd (1954–1966) var hon ensam kvinna i regeringen.

    Det trista svaret är alltså att det lät vänta på sig till 1970- och 1980-talen innan männen på allvar började maka på sig i maktens korridorer. Och många skulle, med rätta, kunna säga att det gick trögt även under dessa decennier.

    Annons
    Annons
    X
    Foto: TT Bild 1 av 2

    Vår allra första kvinnliga minister, Karin Kock, utsågs till statsråd så sent som 1947.

    Foto: TT Bild 2 av 2
    Annons
    X
    Annons
    X