Annons
X
Annons
X

Kvinnor missgynnas i hjärtsjukvården

Kvinnor löper 18 procent högre risk än män att drabbas av en stroke vid förmaksflimmer, men får ändå en lägre andel förebyggande, effektiv medicin. Det är ett tydligt tecken på att kvinnor fortfarande missgynnas inom den svenska hjärtsjukvården. Det skriver bland andra Alexandra Charles, Karin Schenck-Gustafsson och Lill Lindfors.

Det är mer än märkligt att underbehandlingen av kvinnor med förmaksflimmer får fortgå, skriver bland andra Alexandra Charles, Karin Schenck-Gustafsson och Lill Lindfors.
Det är mer än märkligt att underbehandlingen av kvinnor med förmaksflimmer får fortgå, skriver bland andra Alexandra Charles, Karin Schenck-Gustafsson och Lill Lindfors. Foto: LARS PEHRSON/SVD, MADELEINE SVÄRD/KI, OCH HENRIK MONTGOMERY/TT

BRÄNNPUNKT | INTERNATIONELLA KVINNODAGEN

Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige.

Förmaksflimmer är en av våra vanligaste folksjukdomar och förekommer hos mer än 3 procent av den vuxna befolkningen. Sjukdomen ger en kraftigt ökad risk för att drabbas av stroke och forskning visar att kvinnor med förmaksflimmer är extra utsatta.

Trots att det finns moderna mediciner, som kan förebygga två av tre strokefall hos personer med förmaksflimmer, står fortfarande nästan hälften av alla kvinnor med förmaksflimmer i dag utan en effektiv förebyggande behandling mot stroke.

Annons
X

Konsekvenserna av denna underbehandling är lika tydliga som förskräckande. Varje år drabbas drygt 10 000 kvinnor av en stroke och av dem har ungefär en tredjedel förmaksflimmer.

Men kvinnor är inte bara underbehandlade. När de väl får tillgång till strokeförebyggande behandling behandlas de i högre grad än män med acetylsalicylsyra, som visat sig vara ineffektiv som strokeförebyggande medicin vid förmaksflimmer och som Socialstyrelsen därför avråder sjukvården från att använda.

Vi på 1,6 miljonerklubben har via den årliga kampanjen Woman in Red arbetat med frågan om att lyfta kvinnors hjärthälsa sedan 2009. Vi har kunnat se hur kunskaperna har ökat både bland allmänheten och inom hjärtsjukvården.

Inom hälso- och sjukvården har man under många år genomfört flera positiva förändringar som inneburit att flera genusskillnader inom vården identifierats och arbetats bort. Det är därför mer än märkligt att underbehandlingen av kvinnor med förmaksflimmer – en av de mest utbredda hjärtsjukdomarna vi har – får fortgå år efter år.

**Resultaten av underbehandlingen **är tragiska. Varje år drabbas tusentals kvinnor med förmaksflimmer av en stroke och tvingas bokstavligen till en kamp på liv och död. Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige och även en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättningar.

Samtidigt som stroke är förknippad med ett stort lidande, både för den som drabbas och de anhöriga, är det även en av sjukvårdens största utgiftsposter. Varje strokefall kostar sjukvården i genomsnitt 700 000 kronor.

Det finns helt enkelt inget skäl för att den svenska sjukvården ska tillåta denna omfattande, och mycket kostsamma, underbehandling att fortgå.

**Skälen att förbättra **den strokeförebyggande vården är desto fler. Om inte möjligheten att minska det lidande som strokepatienterna och de anhöriga genomgår är nog, skulle det även innebära en betydande utgiftsminskning för den svenska sjukvården. Enligt beräkningar från Socialstyrelsen skulle samhället exempelvis kunna minska sina kostnader med drygt 3,2 miljarder kronor under en 20-årsperiod genom att behandla fler patienter med effektiv strokeförebyggande behandling.

Mot bättre vetande fortgår ändå underbehandlingen av kvinnor med förmaksflimmer år efter år.

En förklaring kan vara att man felaktigt tror att man inte kan sätta in behandling för att kvinnorna är för gamla och/eller för multisjuka eller att man felaktigt tror att de blöder mera av blodförtunnande läkemedel.

Andra förklaringar kan vara regionala skillnader. När 21 olika och självständiga landsting årligen ska ge lokala rekommendationer om behandlingsalternativ för sjukvården, leder det oundvikligen till att introduktionen av medicinska innovationer fördröjs i vissa landsting och att det uppkommer regionala skillnader i vården. Ytterst är och förblir det patienterna som får betala det högsta priset för dessa skillnader, när det är viktigare var man bor än hur man mår för att få tillgång till effektiv behandling.

Underbehandlingen av förmaksflimmerdrabbade kvinnor med strokeförebyggande medicin är omfattande i hela Sverige, men om man bryter ned siffrorna på län framgår det flera markanta skillnader mellan landstingen i antalet behandlade patienter. Dessa skillnader är värda att särskilt belysas. Medan exempelvis 71 procent av alla patienter på Gotland får en effektiv strokeförebyggande behandling får endast 58 procent av förmaksflimmerpatienterna i Jönköpings läns landsting tillgång till samma effektiva strokeskydd.

**Vi på 1,6 miljonerklubben **vill med tanke på ovanstående slå ett extra slag för att fler kvinnor ska få tillgång till den bästa strokeförebyggande behandlingen. Vi kommer därför att fortsätta vårt arbete med att upplysa och informera om kvinnors hjärthälsa, inte minst så att fler kvinnor med flimmer kan börja ställa krav på sina landsting att få tillgång till effektiv strokeförebyggande behandling.

Enligt den nya patientlagen, från januari 2015, ska patienten få information om möjligheten att välja behandling. Här hoppas vi att även sjukvården tar ett större ansvar och börjar informera alla kvinnor med hjärtflimmer om de olika effektiva behandlingsmöjligheter som finns, samt fördelar och nackdelar med de olika alternativen.

Att det 2015 förekommer tydliga och mätbara genusorättvisor som dessutom är väl kända inom ett av hjärtsjukvårdens största områden är oacceptabelt. Vi uppmanar därför alla Sveriges landsting att ta ett gemensamt krafttag för att inom ett år utjämna dessa skillnader och förbättra den strokeförebyggande behandlingen för alla hjärtpatienter – kvinnor och män – genom att:

• erbjuda alla patienter med förmaksflimmer, som befinner sig i riskzonen för att drabbas stroke, tillgång den moderna och effektiva strokeförebyggande behandling som rekommenderas såväl av Socialstyrelsen som av internationella medicinska expertgrupper

• se till att den omfattande felbehandlingen med acetylsalicylsyra omedelbart upphör och att dessa patienter i stället får tillgång till effektiv strokeförebyggande behandling

**Målet för hälso- och **sjukvården, är enligt hälso- och sjukvårdslagen, en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Men i dag förnekas en stor grupp patienter med förmaksflimmer detta. Med rätt behandling skulle tusentals svenska flimmerpatienter, både kvinnor och män, kunna räddas från stort mänskligt lidande samtidigt som samhället kunde spara miljardbelopp.

Landstingen har varken råd eller rätt att fortsätta att undanhålla svenska flimmerpatienter det effektiva strokeskydd som finns tillgängligt i dag.

ALEXANDRA CHARLES

ordförande, 1,6 miljonerklubben

KARIN SCHENCK-GUSTAFSSON

professor, kardiolog, Centrum för genusmedicin, KI

MIA VON EULER

docent, neurolog och farmakolog, Centrum för genusmedicin, KI

LILL LINDFORS

artist

PAULA TERNSTRÖM

skådespelerska

Annons
Annons
X

Det är mer än märkligt att underbehandlingen av kvinnor med förmaksflimmer får fortgå, skriver bland andra Alexandra Charles, Karin Schenck-Gustafsson och Lill Lindfors.

Foto: LARS PEHRSON/SVD, MADELEINE SVÄRD/KI, OCH HENRIK MONTGOMERY/TT Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X