X
Annons
X
Recension

Till yrke: moderskap Kvinnoporträtt utan undertext

Den argentinska författaren Griselda Gambaro, som skrivit såväl prosa som dramatik, har inte tidigare spelats i Sverige, eller ens översatts. Nu introducerar Aliasteatern henne med det korta dramat ”Till yrke: moderskap” i översättning av AM Padilla.

Den lilla källarteatern är ovanligt vacker, liksom ojämnt uthuggen ur stengrunden, fondväggen full av klättermöjligheter. Patrik Bogårdhs scenografi litar helt till denna grundstruktur; inget tycks tillagt. I rummet rör sig tre kvinnor i skinande vita kläder med asiatisk touche. Stiliseringen är genomgående, helt i samklang med Gambaros språk, som tycks eka av något bekant. Jag försöker infoga det okända i välbekanta referensramar, att klassificera, men det är inte helt enkelt.
Själva intrigen är däremot enkel: två kvinnor väntar på en tredje. Den tredje är den enas dotter och de träffas nu för första gången på trettio år.
En komplikation är att de två kvinnorna lever tillsammans, men det blir aldrig en stötesten. Däremot uppstår missförstånd, eftersom Britta Petterssons Eugenia beter sig mer moderligt än Lena Lindgrens Matilde.
Matilde är ett rätt ovanligt kvinnoporträtt, eftersom hon framställs som hård och kall utan att därför vara en skurk. Det finns klara förbindelselänkar mellan henne och dottern Leticia, som i Anna Widings tolkning också har mycket långt till ömhet. Och varför skulle det vara annorlunda? I dramats botten ligger ett stort svek.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X