Annons
X
Annons
X

Kvinnofällor då och nu

Sanna Rayman
Sanna Rayman

LEDARE | SANNA RAYMAN

Sabuni ”kravlar fram i populistisk lervälling”, skrev Evin Cetin (S) och undrade spydigt om nästa förslag månne skulle blir ”egna parkbänkar för vita” (
Aftonbladet 17/8 2010).

Kalle Larsson (V) sade till TT att ”Sabuni låtsas bry sig om invandrade kvinnor, men är egentligen bara intresserad av att skicka signaler om att invandrade behöver sättas åt”.

”Fräscht”, ironiserade bloggaren Björn Fridén, numera på Aftonbladets ledarsida.

Annons
X

”Dagens rasistiska utspel”, skrev Vänsterpartiets Ali Esbati på sin blogg.

Vad hade hon gjort, Folkpartiets Nyamko Sabuni? Jo, hon hade skrivit en bok med lite idéer:

”Det är orimligt att föräldrar till barn som är fyra eller fem år när de anländer får ut full föräldraledighet. Det leder till att många kvinnor blir inlåsta i försäkringen.” (
SvD 17/8 2010)

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Nu kastar sig Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) ner i den – hur hette det? – ”populistiska lervällingen” och föreslår att vårdnadsbidraget avskaffas och föräldrapenningen utreds. Argumentationen går helt i enlighet med Sabunis:

    ”Ett barn som har fötts utomlands ger rätt till samma antal dagar med föräldrapenning oavsett vilken ålder barnet har vid invandring. Föräldraledigheten för flera barn kan dessutom tas ut efter varandra. Det medför att föräldrar som invandrar med flera barn ibland kan uppbära föräldrapenning under åtskilliga år. (...) Föräldrapenningen riskerar därmed att bli en kvinno- och fattigdomsfälla. Det kan finnas skäl att förändra rätten till föräldrapenningsdagar, till exempel så att antalet dagar relateras till barnets ålder vid invandringen till Sverige.” (
    Sysselsättning för invandrare – en ESO-rapport om arbetsmarknadsintegration, s. 118)

    Ungefär samma inlåsningseffekter skildras gällande vårdnadsbidraget, även om effekterna här anses mildare då det inte kan kombineras med andra stöd samt att försörjningsstödet räknas ner med motsvarande belopp. Dock poängterar ESO att vårdnadsbidraget har oönskad påverkan på barnen såtillvida att det kan bidrar till att hämma språkkunskaper i svenska. Den kritiken gäller rimligen båda stöden.

    Fredrik Reinfeldt påpekade i går att debatten om vårdnadsbidraget ofta är direkt motstridig:

    – Dels hävdas det att vårdnadsbidraget är för litet för att det verkligen spelar någon roll, att det är för få som utnyttjar det, och sen samtidigt hävdas det att det skulle ha långtgående negativa effekter. (
    TT)

    Det är sant. Men motstridighet bekymrar uppenbarligen få. Alltså får vi höra okvädingsord från vänster mot Nyamko Sabuni ena året, och gillande grymtanden gentemot ESO idag. Konsekvent? Nä, inte direkt, men vem bryr sig om konsekvens när partipoäng ska plockas?

    I går välkomnande således både Tommy Waidelich (S) och Josefin Brink (V) ESO:s förslag om att ta bort vårdnadsbidraget – båda till synes obekymrade över att de därmed okejade ett resonemang vars slutpunkt i praktiken är att även föräldrapenningen borde avskaffas. Inlåsningseffekterna av den senare torde ju vara avsevärt större än det ganska magra vårdnadsbidraget, inte sant?

    Att det finns integrationsproblem förenade med generella välfärdssystem torde inte komma som en överraskning för någon. Givetvis blir dessa trygghetsinrättningar en tillflyktsort för den som har svårt att träda in på arbetsmarknaden. Men att ta den mekaniken till intäkt för att välfärdslösning A eller B borde avskaffas är långtifrån lika självklart. Generella välfärdslösningar bör vi ta bort med tyngre argument än att vi är missnöjda med hur enstaka grupper nyttjar dem.

    Men tyvärr. Debatten kravlar fram i sin lervälling – där avsändare är allt och innehåll inget.

    Annons
    Annons
    X

    Sanna Rayman

    Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X