Kusligt avstånd till Fotbollseuropa

Under strecket
Publicerad
Annons

Eftersom det är en gammal sanning att en tabell aldrig ljuger är Djurgården, i alla fall efter 19 omgångar, landets bästa fotbollslag.
Men om krampaktiga 3-1 mot Kalmar FF ska gälla som varudeklaration för det vassaste vårt avlånga land har att erbjuda på klubbnivå ökar avståndet till Europa med en hiskelig fart.
Något intresse för import kan omöjligt existera söderifrån. Skulle i franska ligan sladdande Olympique Marseilles klubbdirektör Josip Skoblar mot förmodan suttit och kisat från läktaren ut mot Lidingövägen hade den gamle skyttekungen garanterat bara tagit med sig en rejäl soldos hem från Skandinavien.
Djurgården å andra sidan måste i princip köpa ett halvt lag om man om elva månader ska kunna gå in i ett Champions League-kval med en realistisk chans att nå gruppspelet.
Enskild bollbehandling, denna akuta allsvenska bristvara, var i går stundtals ringlande långsam som köerna på Värmdövägen. Kalmars slängbrassar briljerade ett kort slag. Det var allt.
På den punkten har inte Kjell Jonevret tillfört något under sitt dryga år som ansvarig. Hur står det till med den individuella teknikträningen på Kaknäs? Laget lever mer på kollektiv kamp.
Det här laget är klassen sämre än den uppsättning, också utan en internationellt gångbar center, som för två år sedan snubblade mot Partizan.
Att hitta en ny Johan Elmander, Geert den Ouden eller en Sören Larsen bär högsta prioritet. En dryg vecka återstår innan transferfönstret drar igen. Det är möjligt att man i en kortsiktig framgång kan vinna guld även utan en riktig 9:a.
Men det vore bedrägligt.
Jag har inget emot Jones Kusi Asare. Han är en offervillig spelare. Men han gör inga mål när insatserna skärps. Kommer Juventus åter på besök är hans plats på bänken.
Ska Dif hålla fast vid sitt ytterspel måste också mer kreativa mittfältare införskaffas.
Johan Arneng försökte i början av matchen slå en öppnande passning ut mot kanten med höger yttersida. Bollen som rullade 20-talet meter gick rakt på en motspelare.
Arnengs upphöjning till landslagsman är ytterligare ett tecken på allsvenskans svaga status. Krävs det inte mer?

Frågan är om Dif:s egna spel räcker för att besegra Cork i Uefa-kvalreturen?
Med pålitligare offensiva distributörer av bollen skulle man få bättre nytta av den ständigt på rulle liggande Tobias Hysén. Som det är får Glenns grabb göra allt själv i stället för att löpa i luckorna och bokstavligen talat få bollen på läppen.
Lagets uppehållande spel i andra halvlek var andefattigt när man ändå bjöds numerärt överläge av den halsstarrige domaren Martin Ingvarsson, som om möjligt bör ha ännu längre till Europa i sin yrkesutövning än banans övriga aktörer.
Mattias Jonson, som lämnade Premier League utan att göra ett endaste mål, hade inget frånskjut i sitt framåtlutande löpsteg. Utan det har Kumlasonen inte mycket att komma med eftersom hans förmåga att dribbla är direkt svag. Jonson sägs vara både sliten och otränad. Hur det nu går ihop.
Låter det negativt? Jag har inte börjat än, som Basil Fawlty fräser framför sina hukande gäster
i ett av Pang i Bygget-avsnitten.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons