Drottning Silvia glittrar i kapp med döttrarna prinsessan Madeleine och kronprinsessan Victoria i några av Kungafamiljens många tiaror och diadem. Foto: Hammarsten/Österberg/Bresciani/TT/IBL
Mode

Briljanter och safirer – här är kungafamiljens Nobeldiadem

Äntligen är det dags för 2017 års Nobelbankett! SvD Perfect Guide har gjort en djupdykning i kungafamiljens dyrbara smyckeskrin och listat några av de vackraste tiarorna och diademen som burits under Nobelbanketten genom tiderna.

Prinsessan Sibyllas diadem

Kronprinsessan Victoria på Nobelbanketten 2015.
Kronprinsessan Victoria på Nobelbanketten 2015. Foto: Charles Hammarsten/IBL

Kronprinsessan Victoria väljer ofta att bära sin farmor prinsessan Sibyllas briljantdiadem. Smycket består av fem blomsterkransar där det i varje krans sitter en diamantrosett med en blomma. Diademet kom till Sverige 1905, då prinsessan Margaret av Connaught gifte sig med den svenske prinsen Gustaf Adolf. Hon fick diademet i bröllopspresent av sina föräldrar som lät det tillverkas hos den brittiske hovjuveleraren Garrard & Co. Margarets svärdotter prinsessan Sibylla bar sedan diademet så ofta att det började kallas just för "prinsessan Sibyllas diadem".

Detta diadem var också det första kungliga smycke som drottning Silvia bar, dagen innan sitt bröllop. Man kan även konvertera diademet till ett halsband.

Leuchtenbergska safirgarnityret

Drottning Silvia på Nobelbanketten 2006.
Drottning Silvia på Nobelbanketten 2006. Foto: JULIAN PARKER/Alamy

Leuchtenbergska safirgarnityret är en av drottning Silvias mest älskade smycken. Diademet är sju centimeter högt och innehåller både safirer och briljanter. Det består av elva delar, för att formen ska kunna anpassas efter huvudet på personen som bär det.

Diademet har troligtvis skapats av juvelerarfirman Niot i Paris och var en bröllopsgåva till prinsessan Augusta Amalia av Leuchtenberg vid hennes giftemål med den franska kejsarinnan Joséphines son, Eugéne, i början av 1800-talet. På 1930-talet fördes smycket in i Bernadotteska familjestiftelserna.

Det är nästan uteslutande drottning Silvia som bär diademet och genom åren har hon burit det på hela 15 Nobelbanketter. Hon bar det även när prins Carl-Philip och prinsessan Sofia gifte sig.

Akvamarindiademet

Prinsessan Madeleine på Nobelbanketten 2015.
Prinsessan Madeleine på Nobelbanketten 2015. Foto: Charles Hammarsten/IBL

Prinsessan Madeleine är den i kungafamiljen som brukar vilja bära det lite ovanligare akvamarindiademet. Det bars framförallt av kungens systrar, prinsessorna Désirée och Christina, på 1960-talet. Men från allra första början tillhörde det drottning Louise.

Diademet är gjort i en modell som kallas "rysk kokoshnik-modell" och har fem stora blå stenar omgivna av briljanter. Officiellt är det kungens syster prinsessan Margaretha som äger diademet, som hon fick i lysningsgåva av sin mamma prinsessan Sibylla. Vi såg senast prinsessan Margaretha bära det på prins Carl-Philips och Sofias bröllop.

Prinsessan Sofias diadem

Prinsessan Sofia på Nobelbanketten 2015.
Prinsessan Sofia på Nobelbanketten 2015. Foto: Charles Hammarsten/IBL

Prinsessan Sofias diadem är en bröllopsgåva från kungaparet, som hon bar för första gången vid hennes och prins Carl Philips bröllop i juni 2015. Diademet består av smaragder och briljanter. Smaragderna kan avlägsnas och vi såg Sofia bära diademet utan dessa stenar för första gången på en representationsmiddag på Kungliga slottet i november i år.

Drottning Sofias diadem

Drottning Silvia i prinsessan Sofias diadem på Nobelbanketten 2013.
Drottning Silvia i prinsessan Sofias diadem på Nobelbanketten 2013. Foto: FREDRIK SANDBERG/TT

Diademet följde med drottning Sofia till Sverige från Tyskland (dåvarande Hertigdömet Nassau) när hon gifte sig med arvprins Oscar II 1857. På engelska kallas smycket "nine prog tiara" och är formad som en solfjäder. Den är en av drottning Silvias favoritdiadem och hon har burit den på hela 17 Nobelbanketter, bland annat hennes allra första Nobelbankett 1976.

Stråldiademet

Kronprinsessan Victoria på Nobelbanketten 2014.
Kronprinsessan Victoria på Nobelbanketten 2014. Foto: Charles Hammarsten/IBL

Stråldiademet kom till Sverige med Victoria av Baden som fick det i bröllopsgåva 1881 av sina föräldrar. Smycket består av 47 strålformade diamanter i olika storlekar och är ett av kronprinsessan Victorias favoritdiadem.

Drottning Victoria skrev in i sitt testamente att diademet i första hand ska bäras av Sveriges kronprinsessa, men diademet har också burits av drottning Silvia, prinsessan Lilian, prinsessan Christina och prinsessan Margaretha. Stråldiademet är det diadem som har burits av flest medlemmar i Kungahuset.

Drottning Josefinas ametistgarnityr

Prinsessan Madeleine vid Nobelbanketten 2012.
Prinsessan Madeleine vid Nobelbanketten 2012. Foto: Charles Hammarsten/IBL

Ametistgarnityret är ett helt set av smycken som består av diadem, armband, örhängen och broscher. Alla delarna är uppbyggda av ametister, diamanter och guld. Oftast bärs garnityret av drottning Silvia och kronprinsessan Victoria, men även kungens syster prinsessan Désirée har burit det flera gånger under de senaste åren. Första gången prinsessan Madeleine bar garnityret var vid Nobelbanketten 2012.

Kamégarnityret

Drottning Silvia vid Nobelbanketten 1998.
Drottning Silvia vid Nobelbanketten 1998. Foto: Jan Collsiöö/TT

Har man någonsin sett ett svenskt kungligt bröllop, där bruden är en kommande drottning, är det ofta det maffiga kamédiademet bruden bär. Såväl drottning Josefina som prinsessan Sibylla, drottning Silvia och kronprinsessan Victoria har burit kamédiademet vid sina bröllop. Diademet är en del i en hel smyckeserie bestående av halsband, örhängen, armband och brosch. Smyckena är gjorda av guld, pärlor, briljanter och stora kaméer och var en gåva från kejsar Napoleon I till sin hustru Joséphine de Beayharnais. Diademet är kungafamiljens privata smycke och ingår inte i de Bernadotteska familjestiftelserna, där annars det mesta av kungafamiljens tillhörigheter finns.

Karl Johan-diademet

Kronprinsessan Victoria på Nobelbanketten 2011.
Kronprinsessan Victoria på Nobelbanketten 2011. Foto: Charles Hammarsten/IBL

Det ståtliga Karl Johan-diademet, som också ibland kallas för sexknappsdiademet, bars för första gången i sin nuvarande form av prinsessan Lilian. På 1700-talet var knapparna en del i en kungakrona, först på 1970-talet sattes dem på ett diadem. Vi ser oftast kronprinsessan Victoria, prinsessan Madeleine och kungens syster prinsessan Christina bära diademet.

Den kungliga agraffen

Här ser vi prinsessan Madeleiene, drottning Silvia och prinsessan Sofia bära agraffen på sina klänningar.
Här ser vi prinsessan Madeleiene, drottning Silvia och prinsessan Sofia bära agraffen på sina klänningar. Foto: TT

Okej, det här är ingen tiara eller diadem, men du kommer definitivt se alla de kvinnliga medlemmarna av kungafamiljen bära den på festen. Det är den kungliga agraffen vi pratar om, den inofficiella familjeorden i det svenska kungahuset. Det är ett ovalt porträtt av Kungen, inramat av briljanter och en briljantrosett, som fästs på klänningens liv, nära bärarens hjärta. Detta med en ljusblå rosett gjord av Serafimerorderns band i bakgrunden. Serafimerorden är som bekant en svensk, kunglig riddarord. Sveriges främsta och högsta orden.

Till Toppen