Annons

Magnus Erikssons krig – borgmästarnas död

Valdemar Atterdag i Visby år 1361.
Valdemar Atterdag i Visby år 1361. Foto: Fine Art Images / TT

När den svenske kungen Magnus Eriksson befann sig mitt uppe i kriget mot den danske kungen Valdemar Atterdag, var han tvungen att införa diverse impopulära åtgärder. Visbys borgare reagerade starkt på påbudet om särskilda utbetalningar av ledungspengar och stadens borgmästarefick betala med sina liv.

Under strecket
Publicerad

Dick Harrison.

Foto: TT

Fråga: I Visby domkyrka har jag hört att två borgmästare, varav en postumt gav namn åt ett kapell i kyrkan, halshöggs på oklara grunder på 1300-talet. Är det sant? Hur kunde borgarna komma på tanken att halshugga sina egna högsta ledare utan goda skäl?

Svar: Den incident som frågeställaren syftar på ägde rum år 1342. Bakgrunden var ekonomisk. Den svenske kungen Magnus Eriksson befann sig mitt uppe i ett krig mot den danske kungen Valdemar Atterdag. För att finansiera kriget genomförde han ett antal impopulära åtgärder. Ett led i detta var dryga pålagor på det rika Visby, vars borgmästare såg sig tvungna att acceptera kungens påbud om extraordinära utbetalningar av ledungspengar, trots att detta gick på tvärs mot såväl gammal sedvana som skriftliga regleringar av relationen mellan Gotland och den svenska kungamakten. Visby var dessutom en framträdande medlem av Hansan, och sett ur hanseaternas perspektiv var Magnus Erikssons agerande ett allvarligt övertramp, snudd på en krigshandling. Till saken hör att kungen år 1342 dessutom sade upp ett stillestånd med de rika vendiska hansestäderna, med Lübeck i spetsen, och belade deras gods i Sverige med kvarstad. Nordtyska köpmän fängslades.

Annons
Annons
Annons