Annons
X
Annons
X

Kulturintresset störst i Lund

För första gången kan Sveriges största städer rankas utifrån invånarnas kulturvanor. Studien – som presenteras när Almedalsveckan i dag drar igång på allvar – avslöjar ­avgrundsdjupa skillnader inom landet. De mest kulturaktiva bor i Lund.

(uppdaterad)

Sveriges kulturellt mest aktiva befolkning bor i de tre största städerna samt i de äldsta universitetsstäderna. Så enkelt kan topplistan i den stora undersökning om kulturvanor som presenteras i Visby sammanfattas.

Men studien visar samtidigt på stora skillnader mellan många städer. Göteborgare är till exempel mer aktiva biblioteksbesökare än stockholmare, något som placerar rikets andrastad ett snäpp högre än huvudstaden när olika sorters kulturkonsumtion vägs samman.

Stäng

KULTURCHEFENS NYHETSBREV – veckans viktigaste kulturtexter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    –I Sverige har vi kanske en övertro på att vi alla är likadana. Den här studien visar jätteskillnader. Till exempel går bara 28 procent av boråsarna på bio regelbundet, medan siffran för stockholmare är mer än dubbelt så hög, 61 procent, säger utredaren Rudolf Antoni vid branschorganisationen Fastighetsägarna, som har gjort studien i ett forskningssamarbete med Handelns utredningsinstitut.

    Annons
    X

    På tio-i-topp-listan för städer med stor andel kulturellt aktiva invånare finns alltså först Lund, följt av Göteborg, Stockholm, Uppsala och Malmö. Vidare platsar även Linköping, Helsingborg och studentstaden Växjö. På nionde och tionde plats kommer mer förvånande Kalmar och Halmstad som har mer kulturellt aktiv befolkning än betydligt större städer som Örebro, Jönköping, Västerås och Norrköping.

    –Att invånarna i Kalmar och Halmstad är så kulturellt aktiva var lite otippat, men städerna uppfattas ju som attraktiva. Åt andra hållet förvånar särskilt Borås som hamnar först på 29:e plats, kanske mest beroende på det låga biointresset.

    I studien har man även undersökt vilka andra faktorer som samvarierar med hög kulturell aktivitet. Klart är att städernas löneläge knappast avgör hur ofta invånarna tar till sig av kulturutbudet. Däremot är det uppenbart att städer med stor inflyttning och många högutbildade har stor andel aktiva kulturkonsumenter.

    Vad vill ni med rapporten?

    –Det finns inget politiskt syfte, däremot en önskan att utveckla kunskapen om hur städer fungerar. För 100 år sedan trodde man att städer uppstod där industrier byggs. I dag tror man snarast omvänt – att städerna finns där folk vill bo. Vi vill hjälpa kommunerna till lite bättre självinsikt så att de kan diskutera vad som kan bli bättre.

    I höst ska Rudolf Antoni presentera ännu fler rön om vad som skiljer svenska städer åt. Att ett rikt och aktivt kulturliv är positivt för en stad vet man sedan länge. Därför presenteras delstudien om kommuninvånares kulturvanor redan nu.

    Finns det inget tröstpris till invånare i städer som Örnsköldsvik och Hässleholm, typ att de i stället är mer sportintresserade?

    –Det finns inget skäl att tro att sport ersätter kultur. Sporten lever ju i de andra städerna också. Se bara på Kalmar, Halmstad, Göteborg och Linköping…

    Enligt delrapporten är ett rikt och spännande kulturliv en av de starkaste konkurrensfördelar som en stad kan skaffa sig. Kulturen marknadsför staden, och i bästa fall uppstår en positiv spiral med positiv inflyttning, ännu mer kultur och ännu större attraktionskraft.

    Rudolf Antoni påpekar dock att ett rikt kulturutbud inte räcker om invånarna inte utnyttjar det. Undersökningen utgår därför ifrån vad människor själva uppger om sina kulturvanor i fem olika kategorier –teater, bibliotek, bio, rock-/popkonserter och bokläsning.

    Resultatet presenteras kategori för kategori, men också som ett sammanvägt kulturindex som rangordnar Sveriges största kommuner. Indexet avslöjar den höga variationen i kulturell aktivitet. Hässleholm, på jumboplats, har ett kulturindex som är mer än sex gånger sämre än Lund som toppar med 92,4. Även en högt rankad stad som Malmö ligger under 80. Södertälje på elfte plats, hamnar på 60, medan Norrköping markerar gränsen till värden under 40.

    Resultatet säger dock inget om hur rankningen förhåller sig till de 256 andra svenska småkommuner och ”pendlarkommuner” som inte ingår studien.

    –Sverige har ju många landsbygdsstäder som får allt svårare att överleva i konkurrens med regionhuvudorterna. Där bör man främst satsa på livskvalitet, lokal kultur, bra service, och en attraktiv boendemiljö. Då blir småstadslivet ett tydligt alternativ till livet i de större städerna, tror Rudolf Antoni.

    Se grafiken i sin helhet i måndagens Svenska Dagbladet.

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X