X
Annons
X

Anders Burman: Kultur som hälsokost för själen

"Musikens verkan var att inge mig ro. Den absorberade min uppmärksamhet helt och gjorde att mina plågor sjönk undan. Effekten blev ofta att jag somnade och sov djupt och fridfullt, något som jag tidigare inte kunnat... Musiken verkade också på sikt avledande och avslappnande. Den lyckades med vad läkare och mediciner misslyckats med – inte att lösa mina problem men att reducera deras betydelse och att få mig att återvända till ett i varje fall mera normalt liv." Så skriver en äldre man när han ser tillbaka på en period i sitt liv då han hade drabbats av en djupgående och långvarig depression. Det är en tänkvärd berättelse som aktualiserar frågor om konstens och musikens funktion för såväl den enskilda människan som samhället i stort. Stämmer det, som redan Aristoteles hävdade, att konsten och musiken kan ha en renande effekt på betraktaren eller lyssnaren? Kan konsterna fungera terapeutiskt även på andra sätt? Borde de kanske till och med spela en mer framträdande roll inom socialmedicinen och den psykiatriska vården? Ja, hur ser relationen närmare bestämt ut mellan kultur och hälsa?

Sådana frågor tematiseras i en av
Göran Hermerén redigerad konferensrapport från Vitterhetsakademien,
Konsterna och själen. Estetik ur ett humanvetenskapligt perspektiv (Kungl. Vitterhets historie och antikvitets akademien, 194 s). Volymen innehåller ett femtontal bidrag av forskare från en rad discipliner: förutom klassiska estetiska ämnen som musikvetenskap, konstvetenskap och arkitektur även zoologi, psykologi, psykiatri och socialmedicin. Allt i boken kan knappast sägas vara intressant, en del bidrag framstår – åtminstone ur ett estetikteoretiskt perspektiv – som direkt platta medan andra lider av den vanliga konferensrapportsnackdelen att vara så korta att de inte mer än hinner antyda en problematik utan att lyckas gå på djupet. Men här finns också sådant som är verkligt intresseväckande, och antologin som helhet kan möjligen sägas fungera som en provkarta över olika infallsvinklar i de ämnesmässiga utkanterna
av den samtida estetikdisciplinen, eller snarare en viss svensk anglosachsiskt orienterad estetik. Vill man däremot lära sig mer om det slags estetiska teorier som förknippas med namn som Heidegger eller Adorno, eller Deleuze och Rancière, gör man bäst i att söka upp en annan bok.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X