Annons
X
Annons
X

KTH skapar språkpolicy

På universitet och högskolor har engelskan alltmer ersatt svenskan. Nu ökar medvetenheten om vad det kan innebära. På Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm har man tagit fram en språkpolicy – som ska stärka både engelskans och svenskans ställning.

Studenten Daniel Båtsman, professorn Viggo Kann och doktoranden Peter Modin på KTH i Stockholm har tagit fram förslaget till högskolans nya språkpolicy.

Studenten Daniel Båtsman, professorn Viggo Kann och doktoranden Peter Modin på KTH i Stockholm har tagit fram förslaget till högskolans nya språkpolicy. Foto: DAN HANSSON

Den nya språklagen är ett skäl till att skolans rektor har insett att den språkliga inriktningen måste ses över. Ett annat, minst lika viktigt, är att KTH de senaste åren har blivit allt mer engelskspråkigt. Alla avhandlingar skrivs på engelska och även undervisningen på masternivå, de två sista åren av civilingenjörsutbildningen, hålls på engelska.

– Det har funnits en uppfattning bland lärarna om att man numera måste ha engelska de sista åren, trots att det inte finns något beslut på det. Till och med fakultetsnämnden har trott att ”så är det nog”, säger Viggo Kann, professor i teoretisk datalogi som har tagit fram den nya språkpolicyn tillsammans med doktoranden Peter Modin och studenten och utbildningsansvarige Daniel Båtsman.

Daniel Båtsman, som själv har haft mycket kurslitteratur och även en del utbildning på engelska, ser inte bara fördelar med engelskans framfart.

Annons
X

– Lärarna är inte helt bekväma med att använda engelska eftersom det inte är deras modersmål, så undervisningen har nog inte alltid blivit så bra som den hade kunnat. Det blir lite stelt, säger han.

Att undervisningens kvalitet kan sänkas om läraren inte kan undervisa på sitt modersmål är ett av problemen de har diskuterat i arbetet med språkpolicyn.

– För eleverna kan det bli svårare med seminarieuppgifterna om de inte är nog bekväma med att använda engelska, säger Viggo Kann.

Självklart är engelskan bra för att studenten ska stå sig internationellt. Men det kan också leda till ”domänförlust”, att det inte finns svenska termer för de engelska begreppen.

– De som går de engelska utbildningarna blir inte utsatta för terminologin på svenska. När de sedan kommer ut till ett svenskt företag kan de plötsligt tvingas prata om de här sakerna på svenska och då kan det bli svårt, säger Viggo Kann.

Daniel Båtsman kommer på ett uttryck som de har diskuterat översättningen av: ”constructive alignment”, som visserligen inte är en teknologisk term.

– Det handlar om att man ska anpassa kursen efter kursmålen, säger han.

– Vad ville de använda för svenskt begrepp? undrar Viggo Kann.

– Det minns jag inte. Man hör bara ”constructive alignment” ändå.

Vad har de då kommit fram till i språkpolicyn? Att både engelskan och svenskan är viktig, alla måste alltså kunna uttrycka sig både på engelska och på svenska i ämnesområdet. Målet är därmed att KTH ska bli parallellspråkigt. Därför föreslår de att man inför kurser på både engelska och svenska på alla nivåer, att alla doktorsavhandlingarna ska ha en sammanfattning på svenska och att man ska kunna examineras på sitt eget språk.

Den aspekten kallas för internationalisering. En annan är integrationsaspekten som bland annat går ut på att även utländska studenter ska uppmuntras att lära sig svenska och svensk terminologi – för att lättare integreras på den svenska arbetsmarknaden. Kvalitetsförbättring, att man ska vara medveten om hur språket kan ställa till det, och terminologigrupper för att skapa en svensk terminologi är andra punkter.

KTH är inte den enda högskolan eller universitetet i Sverige som skapar en språkpolicy just nu. Många har redan infört det. Hur ser det ut i resten av Europa? Är det bara i Sverige som vi låter engelskan få en så dominerande ställning? Viggo Kann påpekar att det inte är samma problem i Storbritannien, Frankrike och Tyskland eftersom de själva har större språk. Men i Finland är det ett allvarligare problem. Där måste alla universitet och högskolor göra en språkpolicy i år.

– Där har de ju dessutom svenskan, så där har de tre språk, säger Viggo Kann.

Annons
Annons
X

Studenten Daniel Båtsman, professorn Viggo Kann och doktoranden Peter Modin på KTH i Stockholm har tagit fram förslaget till högskolans nya språkpolicy.

Foto: DAN HANSSON Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X