X
Annons
X

Kroppsdelar och kranier växande etiskt dilemma

I källare på svenska universitet och museer ligger tusentals kranier, skelett och andra mänskliga kroppsdelar. Australien har begärt att få tillbaka kvarlevor efter sju aboriginer som finns i Karolinska institutets förvar. Men ingen vet vad som ska göras med alla andra skelettdelar.

Försiktigt lyfter Jan Storå på locket till den bruna papplådan och blottar ett bräckligt skelett svept i vit plast. Ventilationen i det lilla källarrummet surrar när han försiktigt drar undan plasten och lyfter upp kraniet.

Bredvid den öppna lådan står en mindre kartong med ett barnskelett och fem små kartonger som innehåller kranier. Det här är kvarlevorna från sju aboriginer som blivit en diplomatisk fråga med akuta etiska dimensioner.

Mängder av skelettdelar finns i samlingar på svenska universtitet och museet. Men hur dessa ska hanteras är en svår fråga då de inte kan begravas hur som helst. ”Vad ska vi göra med alla kranier ur de medicinska och arkeologiska materialen? Vi kan ju inte ha kvar dem”, säger Jan Storå, föreståndare för Osteoarkeologiska forskningslaboratoriet, OFL, vid Stockholms universitet.

Foto: MAGNUS HJALMARSON NEIDEMAN Bild 1 av 2

På OFL lär sig studenter att identifiera benrester ur arkeologiska utgrävningar och då används mänskliga ben som referensmaterial. Men de utländska skelettdelarna förvaras inte här utan i ett låst skåp. Talespersoner för Australiens urbefolkning vill inte heller att kvarlevorna ska fotograferas.

Foto: MAGNUS HJALMARSON NEIDEMAN Bild 2 av 2
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X