Kroniskt sjuka resurs i vården
Patienter som tar hand om patienter kortar vårdtider och ger stora besparingar. Bara på självdialysen för njursjuka i Jönköping har personalkostnaderna kapats med 20-25 procent. För hela den svenska sjukvården kan det handla om mångmiljardbelopp varje år om man låter erfarna patienter ta hand om nyinsjuknade.
Innebandytränaren Thommy Edberg, 42 år, har sin tredje runda med dialys på Ryhovs sjukhus i Jönköping. Det blir 5-6 gånger i veckan och mest kör han med sin låda hemma, men ibland även på självdialysen. ”Jag sköter allt själv, med det är skönt att komma hit och träffa kompisar ibland” säger han.
Eje Grennborg, rehabinstruktör och ryggmärgsskadad, hjälper Jerry Skarp med övningarna. ”Jag vet ju hur jobbigt det kan vara att träna och försöka göra det omöjliga. Men jag vill peppa och vara en förebild och se glöden i ögonen hos dem som kommer hit”, säger han.
”Det svåra är att våga stå tillbaka, släppa på kontrollen och bara vara sjuksköterska” säger Britt-Marie Banck, sjuksköterska på Ryhovs sjukhus.
Kenneth Liljengran fick polio 1953 och postpolio 1987. Nu är han en av de erfarna patienterna i lärkaféet på Ryhovs sjukhus i Jönköping.
En ny trend i sjukvården är att låta exempelvis kroniker som levt med sin sjukdom länge vara med patienter som just fått sin diagnos. Det handlar om de stora patientgrupperna: diabetiker, hjärt- och lungsjuka, reumatiker och strokepatienter.
–Vi står precis i början av utvecklingen att använda erfarna patienter som en resurs i vården. Det pågår internationellt och här i Jönköping ligger vi i fronten. Det finns inte som modell i stor skala ännu, men det vimlar av försök och diskussioner, säger Göran Henriks, utvecklingsdirektör i Jönköpings läns landsting.