Krönika: Stilleståndsdag i priskriget?

Exakt klockan 11 den 11/11 är det 100 år sedan vapenstillestånd inträdde i det första världskrig som raserade den gamla världen och bäddade för ett andra världskrig.

Hör och häpna så finns det likheter mellan krigslogiken på Västfronten 1914–1918 och det tröstlöst långa prismässiga skyttegravskrig som alltfler branscher hamnat i.

Slaget vid Somme var en kapplöpning i att tillföra resurser till en krigsskådeplats där anfallaren alltid hade ett underläge. Det finns en parallell till inflationstrycket i världen.
Slaget vid Somme var en kapplöpning i att tillföra resurser till en krigsskådeplats där anfallaren alltid hade ett underläge. Det finns en parallell till inflationstrycket i världen. Foto: TT / NTB Scanpix

Vi ber om ursäkt om någon finner det stötande men det finns faktiskt paralleller mellan krigets mordiska fasor och priskonkurrens mellan fredliga företag.

Skyttegravskrigets dynamik 1914–1918

De 100 åren mellan Waterloo 1815 och Första världskriget var unikt fredliga i Europas historia. Industrialiseringens och marknadsekonomins enorma kraft gjorde också att man på nolltid återhämtade sig efter de små, korta och relativt blodlösa krig som ändå utkämpades. Förändringar i samhälle och teknologi gjorde dock att kriget på Västfronten blev något helt annat.

  • Industrisamhället var en effektiv maskin för att maximera produktion av allt som kriget krävde.
  • Kulsprutan gjorde att en enskild soldat kunde meja ner hundratals anfallare.
  • Taggtråd var billigt att massproducera och gjorde infanterianfall mycket svårare än förr.
  • Järnväg och moderna kommunikationer gjorde det lätt för särskilt försvararen att snabbt flytta stora mängder trupp och material till det frontavsnitt som för stunden var utsatt.

Sammantaget innebar detta att skyttegravskrigets logik var att med maximal effektivitet tillföra enorma resurser till en "konkurrenssituation" där strukturella faktorer gjorde varje anfall enormt kostsamt och ofta verkningslöst. Därav boktiteln "På västfronten intet nytt". Krigsläget blev snabbt statiskt. Förutom den enorma kostnad i liv och resurser som malde ner samhället, även om fronten inte rörde sig en meter.

Priskrigets förutsättningar på 2000-talet

En av marknadsekonomins många fördelar är att kampen om resurser inte vinns av den med störst vapenmakt. På marknadens villkor sker kampen utan blodspillan och vinns av den som är bäst på att skapa kundnytta. Med det sagt så pågår det sedan decennier ett priskrig med inslag som påminner om Första världskrigets skyttegravar.

I Första världskriget var det järnväg, kulsprutor och taggtråd som gjorde att varje försök att vinna terräng ledde till blodbad.

För 2000-talets företag motsvaras taggtråd och kulsprutor av digitalisering, globalisering och pristransparens.

Sticker man upp huvudet ovanför löpgraven och försöker flytta fram prispositionerna är risken stor att bli nedmejad av prisjämförelsesajternas kulsprutor.

Sprängkraften är stor när digitalisering möter marknadskrafter. Allt som kan mätas, kvantifieras, jämföras eller sökas efter befinner sig i ett oändligt priskrig utan slut. Vill man överleva måste man ligga lågt prismässigt. Den vars priser sticker ut uppåt kommer inte många meter innan de stupar för konkurrensen.

  • Konsumenten i oss är krigets vinnare.
  • Producenten och löntagaren i oss är krigets förlorare.

För kapitalägaren i oss är det mer öppet fält. Digitaliseringen ger och tar. Överlag är vinstandelen rekordhög och många bolag gynnas även om kunderna får lägre priser. Men investerar man i fel branscher och bolag straffas man som investerare hårt.

Centralbankernas räntepolitik blir dock rätt irrelevant om man ser på prisökningar med det här "teknologisk-dynamiska" synsättet.

Prisökningar kan uppstå lokalt och fläckvis där det uppstår tillfälliga bristsituationer på någon kompetens eller vara. Handelskrig kan också bidra till flaskhalsar och inflation.

Men det finns ingen ränta så låg att digitala prisjämförelser spelar ut sin roll. Det betyder dock inte att räntepolitik saknar effekt. Det är bara det att effekten inte är den avsedda. Istället för högre priser på varor och tjänster så leder ultralåga räntor till att andra priser har tryckts upp. Exempelvis bostäder och aktier.

1918 tystnade kulsprutorna i Flandern och man kunde försöka läka krigets galenskaper. 2018 försöker centralbankirerna normalisera de ultralåga räntorna efter åratal av penningpolitisk galenskap. Det kommer inte bli smärtfritt.

Slaget vid Somme var en kapplöpning i att tillföra resurser till en krigsskådeplats där anfallaren alltid hade ett underläge. Det finns en parallell till inflationstrycket i världen.

Foto: TT / NTB Scanpix Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X
Annons
X