Peter Benson: Krönika: Dilemmat för forskningsbolag

Att sälja läkemedel anses oerhört lukrativt. Branschens bruttomarginaler är runt 70–90 procent. I såväl Rosenbad, Bryssel som Washington ses det som självklart att man bör sänka priserna. Men följer man forskningsbolag inom bioteknik så vet man att verkligheten är mer komplex än så.

Uppdaterad
Publicerad
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN

Räknat från 2011 beräknas läkemedelskostnaderna i USA dubblas till nära 600 miljarder dollar år 2027 enligt federala myndigheten CMS. Trenden har pågått länge. Både demokrater och republikaner i kongressen jagar bovar och fingret är till stor del riktat mot läkemedelsbolagen. Det sticker i ögonen att bruttomarginalerna ofta är klart över 70 procent och rörelsemarginalen ofta över 20 procent. Detta samtidigt som en behållare insulin på 15 år ökat i pris från 200 dollar till 1 500 dollar, enligt tidningen Economist.

Läkemedelsbolag har ofta hög lönsamhet

Brutto-marginal snitt 5 år Rörelse-marginal snitt 5 år Avkastn. EK (ROE) snitt 5 år Pris / EK idag
ALK-Abello Danmark 61% 4% 2% 4,6
AbbVie USA 77% 29% 46% -15,4
Amgen USA 82% 42% 45% 9,7
Astrazeneca Plc Storbritannien 81% 17% 17% 9,4
Bayer Tyskland 60% 13% 8% 1,1
Bristol-Myers Squibb USA 73% 24% 28% 5,1
Celgene USA 96% 32% 48% 8,3
Eli Lilly & Co USA 74% 13% 38% 46,2
GlaxoSmithKline Storbritannien 68% 21% 82% 19,3
Johnson & Johnson USA 68% 24% 24% 6,3
Lundbeck Danmark 75% 10% 5% 4,3
Merck & Co USA 67% 17% 18% 7,6
Mylan USA 42% 9% 5% 0,9
Novartis Schweiz 67% 21% 14% 4,2
Novo Nordisk Danmark 84% 44% 78% 16,2
Pfizer USA 79% 22% 15% 4,0
Sanofi Frankrike 68% 16% 7% 1,6
SOBI Sverige 70% 24% 16% 3,5
Valeant Pharma Kanada 73% -4% -52% 3,2
MEDIAN LÄKEMEDEL Källa: Börsdata 73% 21% 17% 4,6

Senatens finanskommitté har beordrat cheferna för de största läkemedelsbolag att förklara varför priserna i USA är högst i världen. Frågan har inget enkelt svar men det är ett känt faktum att USA är ”prisledande”. President Trump driver på för att storsäljande läkemedel i USA ska ha de lägre priser som gäller i andra rika länder. Washingtons lobbyister är visserligen experter på att stoppa reformer men klart är att Big Pharma har starka krafter emot sig.

I Sverige finns NT-rådet, rådet för nya terapier, som på uppdrag av Sveriges landsting och regioner värderar nyttan i relation till kostnaden av ett läkemedel i förhållande till andra behandlingar. Detta ligger sedan till grund för prisdiskussioner som avgör vilka priser läkemedelsbolagen sätter i Sverige för i första hand dyra mediciner mot cancer och vissa sällsynta men dyra sjukdomar. Det är tuff avvägning där tre väldigt legitima intressen ställs mot varandra.

  1. Patienters intresse av att få tillgång till de bästa medicinerna.
  2. Skattebetalarnas intresse av att resurser prioriteras så att inte en enda patients mediciner kostar miljonbelopp.
  3. Läkemedelsbolagens intresse av att få avkastning på de riskabla miljardinvesteringar man gjort i FoU.

Ryggmärgsreflexen blir lätt att läkemedelsbolagen måste sänka priserna. Och det finns tveklöst hundratals enskilda fall där det vore motiverat.

Men på branschnivå är det inte alls säkert att läkemedelsbranschen har någon överlönsamhet. Avkastningen på eget kapital för 19 läkemedelsjättar är 17 procent enligt Börsdata. Det är inte en hög avkastning jämfört med andra kunskapstunga branscher.

Bilden blir ännu tydligare om man tittar specifikt på bioteknikbolag, alltså bolag med tyngdpunkten på att forska fram nya läkemedel till skillnad från större läkemedelsbolag med mer fokus på försäljning från en mer mogen produktportfölj.

Bioteknikbolag investerar mer för framtiden

Brutto-marginal snitt 5 år Rörelse-marginal snitt 5 år Avkastn. EK (ROE) snitt 5 år Pris / EK idag
Exact Sciences USA 62% -138% -40% 15,8
Genmab Danmark 56% 52% 20% 9,0
Gilead Sciences USA 83% 51% 53% 3,9
Incyte USA 96% 5% 5% 8,1
IQVIA Holdings USA 33% 8% -21% 4,0
Lonza Group Schweiz 34% 13% 12% 3,8
Regeneron Pharma USA 93% 33% 23% 3,7
Seattle Genetics USA 88% -36% -17% 8,4
Vertex Pharma USA 88% 1% -4% 9,4
MEDIAN BIOTEKINIK Källa: Börsdata 83% 8% 5% 8,1

Hos bioteknikbolagen ser vi ännu högre bruttomarginaler (83 procent) men bara en bråkdel blir kvar som vinst. Avkastningen på eget kapital är bara 5 procent.

Lönsamheten i att sälja läkemedel är alltså oerhört tudelad. Räknat ”per piller” är lönsamheten enorm. Ser man på Big Pharma med stora och mogna produktportföljer är lönsamheten god men ofta inte anmärkningsvärt hög. Ser man på forskningsbolag inom bioteknik är förluster vanliga samtidigt som ett fåtal lyckostar kan ha vinstmarginaler nära 50 procent. Här finns ett pedagogiskt problem.

Skattebetalarna måste betala mycket för nya banbrytande läkemedel som per definition därför ofta ägs av hyperlönsamma bolag. Det sticker så klart i ögonen. Skattebetalarna ser däremot inte röken av alla de misslyckade forskningsprojekt som slukar miljarder av aktieägarnas pengar.

Tveklöst finns det enorma samhällsvinster att göra om särskilt USA, som håller i taktpinnen för branschen, reformerar sin vårdsektor. Nu är incitamenten starka för den som forskar fram svårkopierade mediciner för livslång behandling av kroniska sjukdomar. Det behövs mer incitament att forska fram botemedel som är lättkopierade när patenten går ut.

Till sist tipsar vi om: Två andra poddar

Annons
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons