Kronan - en sedellärande historia

Under strecket
Publicerad
Annons

Perssonplanen om eurointräde kan betyda slutet på en lång valutaepokOm allt går enligt Perssonplanen och vi får euro i plånboken 1 januari 2006, går också en lång valutaepok i graven. Den första kronan präglades 1873, men valutahistorien är längre än så. Följs den av Göran Persson utstakade valutavägen byter vi sedlar och mynt till euro 2006. Då styrs penningpolitiken av europeiska centralbanken, ECB, i Frankfurt och inte av Riksbanken. Riksbanken startades 1668 och föregångaren var Palmstruchska banken eller Stockholm Banco (1656) som gav ut för mycket sedlar mot osäkra lån och kollapsade.
1590-92: Under slutet av Johan III:s regering föll myntets värde katastrofalt och skapade hyperinflation.
1624: De första kopparmynten präglas. De var värdemynt, vilket innebar att mynten skulle vara värda kopparen i dem.
1644: Myntverket i Avesta ger ut plåtmynt, stora och ohanterliga kopparplåtar.
1661: Johan Palmstruch ger ut kreditivsedlar som var räntefria skuldförbindelser som skulle motsvara insatta pengar i banken.
1668: Sveriges Rikes Ständers Bank, senare Sveriges riksbank, bildas och tar över bankverksamheten.
1701: "Transportsedlar" ges ut som vid affärstransaktion transporteras och skrivs över till ny ägare.
1715: Nödmynten tillverkas då Karl XII:s krig tär på statskassan.
1755: Tumba bruk grundas för att Riksbanken vill komma tillrätta med förfalskningar. 1776: En myntrealisation genomförs för att minska myntfloran och avskaffa pappersmyntfoten.
1789: Riksgäldskontoret bildas för att förvalta landets statsskuld.
1817: Sveriges allvarligaste bankkrasch inträffar då diskontokompanier misskötte sig.
1831: Privatbanker börjar grundas.
1835: Sverige får sina första sedlar av modernt snitt.
1855: Riksdaler riksmynt ändras och blir lika med 100 öre.
1866: Sveriges Rikes Ständers Bank blir Sveriges riksbank.
1873: Sverige inför guldmyntfot och den nya myntenheten får namnet krona.
1890: Första "sedelkungen" Gustav Vasa uppträder på en långlivad sedelserie.
1904: Riksbanken får ensamrätt att ge ut sedlar.
1931: Sverige överger guldmyntfoten efter spekulation mot kronan och prisstabilitetsmål införs.
1933: Kronan knyts till pundet efter en period med rörlig växelkurs.
1939: Kronan knyts till dollarn på grund av hög inflation i Storbritannien.
1946: Revalvering av kronan med 14,3 procent.
1949: Devalvering av kronan med 30,5 procent mot dollarn.
1951: Sverige går med i Bretton Woods-systemet och kopplar kronan till dollarn som i sin tur hade ett fast pris till guld.
1968: Riksbanken fyller 300 år och ger en donation till ett årligt Nobelpris i ekonomisk vetenskap.
1973: Sverige går med i EG:s valutaorm, ett system med inbördes fasta växelkurser men rörliga gentemot omvärlden.
1976: Devalvering av kronan med 3 procent mot tyska mark.
1977: Kronan devalveras två gånger, först med 6 och sedan med 10 procent.
1981: Kronan devalveras med 10 procent för att förbättra bytesbalansen.
1982: Kronan devalveras med 16 procent för att ge försprång åt svenskt näringsliv.
1991: Kronan knyts till den europeiska valutaenheten ecu.
1992: Fasta värdet på kronan kan inte försvaras och Sverige övergår till rörlig växelkurs.
1993: Riksbanken inför mål för penningpolitiken, 2 procents inflation +/- 1 procentenhet.
1999: En ny direktion i Riksbanken bildas som fattar de penningpolitiska besluten.

Dag Rosander08-13 56 11, dag.rosander@svd.se

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons