”Torsken har varit några minuter för länge i ugnen och tappat det mesta av sin textur”, tycker Viggo Cavling. Foto: Tomas Oneborg / Svenska Dagbladet
Mat & dryck

Alfakrog på Åsögatan

Viggo Cavling uppskattar både maten, priserna och den kaxiga attityden på Cafe Nizza.

Varje lördag gör jag en podcast tillsammans med hjärnforskaren Katarina Gospic. Våra roller är tydliga: hon är den smarta och jag den korkade.

Annons
X

Jag ställer alltså banala frågor och får komplicerade svar. En fråga som intresserar mig är hur man ska förföra en kvinna. Katarinas svar är att vara en alfahane. Hon lutar sig alltså inte mot genusforskning utan är utbildad läkare och har doktorerat i ämnet neurologi, ett finare ord för hjärnkoll.

Utan att dra allt för många paralleller tror jag att en krog kan använda samma teknik för att locka gäster. Att vara en alfakrog. Många gäster vill helt enkelt gå till den coolaste restaurangen, med den sexigaste inredningen, häftigaste personalen och mest utmanande maten.

Vi vill helt enkelt bli förförda av en krog som vågar stå för något. Detta är förstås en svår balansgång, för vi vill inte gå på en krog som är direkt oförskämd, men samtidigt: en krögare som bara stryker sina gäster medhårs får ingen bra mix i matsalen.

Så vad är då receptet på en alfakrog? Enligt min analys ligger Café Nizza ganska nära. Krogens koncept är kaxigt. Vad som serveras är hemligt fram till att gästerna anländer till krogen på östra Södermalm. Då presenteras menyn, en fyrarätters för priset 500 kronor per person. Har du bokat är det detta som gäller. Släntrar du in utan bokning finns det några höga stolar i baren där du kan få beställa à la carte.

SvD Perfect Guides recensent Viggo Cavling tycker inte att Café Nizza är en fullträff, men spår en lukrativ framtid för krogen.
SvD Perfect Guides recensent Viggo Cavling tycker inte att Café Nizza är en fullträff, men spår en lukrativ framtid för krogen. Foto: Tomas Oneborg / Svenska Dagbladet

Hörnet Åsögatan/Borgmästargatan har jag besökt många gånger och aldrig varit riktigt nöjd. Ett gäng olika krögare har huserat i lokalen genom åren och maten har funkat men inte varit något att skriva hem om.

Östra Södermalm har de senaste åren fått två riktiga toppkrogar: Punk Royale och Nook. Frågan är då om Café Nizza kan kvala in på pallplats.

Gänget bakom Café Nizza har kopplingar till Babette i Vasastan, ett hål i väggen med ljuvlig pizza och mellanrätter som känns franska. Café Nizza har högre ambitioner och deras koncept är en fast avsmakningsmeny och samt en något enklare lunch för 250 kronor. Det är öppet alla dagar i veckan, 12–24. Tufft.

Mitt första besök sker en måndag när det regnar och blåser hårt på Stockholms gator. Många krogar gapar tomma veckans första dag, men Café Nizza har fullsatt. Det är imponerande. Eftersom vi inte beställt bord hamnar jag och Jonas i baren med fri insikt i köket. Den absolut bästa platsen på en restaurang om du är seriöst matintresserad. Trots att vi är drop in-gäster från gatan och får välja fritt från den korta menyn, bestämmer vi oss för att köra det fasta programmet.

Några gröna strån dragon ger rätten en fransk touch.

Vi inleder med en eldad torsk med mynta och långa ramsor av zucchini. Till detta kommer smak från den eldiga korven ‘Nduja. Den lär komma från Italien, men har något afrikanskt vilt över sig. Pinjenötterna ger rätten tuggmotstånd. En smarrig inledning. Nästa rätt, gnocchi och pistou, men ärligt talat: det är pesto på pastan. Att servera denna rätt 2016 är fem år för tidigt om vi ska vara trendexperter. Men samtidigt, så gott. “Pesto, kom tillbaka, vi saknar dig och du behöver aldrig be om ursäkt."

Därefter följer ett utsökt höstlamm som mår bra i sällskap av en krämig pumparöra och syltad kronärtskocka. Några gröna strån dragon ger rätten en fransk touch.

Nizza är det italienska namnet på staden vi idag känner som Nice. Maten på Café Nizza är följaktligen en blandning av Frankrike och Italien. Vi avslutar med en chokladkaka smaksatt med den japanska citrusfrukten miyagawa. Vi följer servitörens vinråd och det funkar bra. Kombinationerna är förstås mer modiga än självklara, och naturvinsfiender bör se upp ...

Viggo Cavling uppskattar Café Nizzas kaxiga hållning.
Viggo Cavling uppskattar Café Nizzas kaxiga hållning. Foto: Tomas Oneborg / Svenska Dagbladet

Några veckor senare anländer jag ensam för att äta lunch. Klockan är 13 och lunchruschen är precis över. Först får jag en kålrabbisallad med mycket koriander och några strimlor äpple. Förrätten har ändå för mycket sälta för att kallas balanserad. Därefter kommer en torsk som varit några minuter för länge i ugnen och tappat det mesta av sin textur. Det blir lätt så när köket börjar fixa lunchen för tidigt och gästerna anländer för sent. Avslutar med en skånsk äppelkaka som smakar förträffligt. Och till detta en underbar vaniljsås. Precis som på alfakrogen Lilla Ego serveras bara vanligt bryggkaffe: ett smart sätt för krögare som satsar allt på maten för att hålla ner personalkostnaderna. Riktigt bra lunchkaffe i kvarteret finns för övrigt på Pom & Flora.

Att Café Nizza håller nere sina priser är värt en eloge.

Nyligen hörde jag riskkapitalisten Johan Brenner berätta om försäljningen av mat på nätet. Vinsten när kunden får välja fritt är bara några ynka procent, lösningen om du äger en nätbutik heter fast matkasse. På dessa kan e-handlaren tjäna upp till 10 procent. Jag tänker mig att det är samma ekonomiska förutsättningar på en krog. Har man som Café Nizza en fast meny som alla måste äta blir ekonomin bättre än när gästen får välja fritt. Att många finkrogar då tar hutlösa priser för sina avsmakningsmenyer är faktiskt absurt. Att Café Nizza håller nere sina priser är värt en eloge. Även om min lunch inte var en tiopoängare gissar jag på att Café Nizza, speciellt efter 18, kommer vara fullsatt ett bra tag till. Alfakrogar är ofta det.

Till Toppen