Krisforskare tonar ner oro hos befolkningen

Misse Wester.
Misse Wester. Foto: Privat

Att många svenskar snabbt ändrat beteende genom att sluta ta i hand, hålla avstånd till andra eller köpa extra torrvaror är snarare tecken på sunt förnuft än rädsla, menar krisforskaren Misse Wester.

Under strecket
Publicerad
Annons

Varannan svensk känner oro för smittspridning av coronaviruset i Sverige, enligt Novus mätning gjord 27 februari – 3 mars. I samma studie svarar 28 procent att de oroliga för att själva smittas.

Misse Wester, professor i riskhantering och samhällssäkerhet vid Lunds universitet, tycker att vi i dessa tider ska vara lite försiktiga med ordet ”oro”. Oro förknippar vi ofta med rädsla och så behöver det inte alls vara, menar hon.

– Vi har vid olika kriser och katastrofer sett att man kan uttrycka en viss oro eller att man är bekymrad, inte att man är rädd. Vid de här hastigt uppkomna kriserna är det bra att oron stiger lite, det ökar folks medvetande om hur vi kan få stopp på det här, säger Misse Wester.

Hur starkt en person reagerar inför hot beror bland annat på hur stora konsekvenserna kan bli för denne personligen och vilken möjlighet man har att påverka situationen.

– Virus kommer in i våra kroppar och är en obehaglig risk eftersom vi inte kan se den. Samtidigt är virus något vi kan skydda oss från, säger Misse Wester.

I Novusmätningen tar 45 procent av svararna avstånd från påståendet ”Jag känner stor oro för att jag själv ska drabbas av coronaviruset”. Att många människor inte reagerar med oro hänger enligt Misse Wester ihop med att vi kan göra ganska enkla saker för att minska risken för att bli smittad eller smitta: tvätta händerna, hosta i armvecket och vara hemma när man är sjuk. Risken går att hantera.

Annons
Annons

Misse Wester framhåller att långsiktigt finns andra risker som vi borde oroa oss mer för, som klimatförändringar. Det är ett annat av hennes forskningsområden.

– Coronahotet är kortsiktigt. Nu säger epidemiologerna att kulmen kommer att nås till sommaren, en period vi kan överblicka. Däremot är vi ganska usla på att kognitivt hantera långsiktiga hot där vi ser risker om 30 år.

Maria Farm är leg psykolog och KBT-terapeut med egen mottagning i Stockholm. Hon har många patienter med oro- och ångestproblematik och några har lite skämtsamt sagt ”Ska jag behöva oroa mig för coronaviruset nu också.”

– En överdriven oro hos en person brukar handla om en låg toleransnivå för det osäkra. Det är en ganska speciell situation nu som förändras för varje dag, inte så konstigt att människor blir oroliga, säger Maria Farm.

Men om man hela tiden sitter och uppdaterar sig om coronaviruset på nätet, känner sig mer och mer nedstämd och har svårt att sova kan det vara idé att försöka fokusera på annat.

– Man kan träna på att låta orostankarna vara, men lägga fokus på maten man lagar eller kollegan man pratar med. Fysisk träning och att vara med människor vi tycker om minskar också stress och oro, säger Maria Farm.

2018 skickade MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ut broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” till 4,8 miljoner hushåll i Sverige med bland annat en lista på vilka förnödenheter man behöver för att klara hemberedskap under en kris.

SvD och flera andra medier har rapporterat om hur en del handlare sett en ökad efterfrågan på torrvaror och konserver de senaste dagarna.

Annons
Annons

– Det är kanske jättebra att vi blir lite mer medvetna. Vi har en krishantering i Sverige som i mångt och mycket bygger på att individer själv ska ta ansvar för sin situation, säger Misse Wester.

Samtidigt beskriver hon hur tidigare studier visat att rapportering om hamstring alltid uppkommer i krissituationer, men när forskarna i efterhand ha summerat inköpen är det få som hamstrar.

– Det kan vara så att pastan skulle ha tagit slut i alla fall för att folk kommer hem från sportlovet, det vet vi inte, säger hon på telefon från en tågvagn och konstaterar att många har med sig handsprit på tåget.

Det och extra handtvätt ser hon som en sund reaktion och hjälpsamt även mot annan smittspridning, till exempel vinterkräksjuka.

– Jag önskar att man kunde framställa det som att vi faktiskt gör det som myndigheterna ber oss att göra och att det är uttryck för hög tillit, rationellt beteende och sunt förnuft.

Hennes uppfattning är att ansvariga myndigheter så här långt har hanterat krisen väl.

– De har varit snabba med att gå ut med ny information och försökt förtydliga. Vissa tycker att myndigheterna säger olika saker, men det gör de inte. De uppdaterar informationen fortlöpande ju mer de lär sig. Det tror jag nog de flesta människor kan förstå, det är först i efterhand vi kan veta hur stort det här utbrottet blev.

Annons
Annons
Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons