Kriserna driver på idrottens utveckling

Vinter-OS i Sotji blev en svensk succé, men ingen av medaljörerna lär vinna Vasaloppet i morgon. Skidåkare är mer specialiserade i dag än förr. Och synen på träning har förändrats radikalt under 1900-talet.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Vasaloppet 1948. Nils ”Mora-Nisse” Karlsson i täten före Anders Törnqvist. Mora-Nisse vann med 5.35.13.

Foto: FOTO: SVD
Annons

OS i Sotji blev en svensk succé. Inte sedan 1960 har de svenska damerna segrat i stafetten. Inte sedan 1972 har samma nation vunnit både herr- och damstafetten. Aldrig någonsin har Sverige tagit fler längdmedaljer i ett OS. Men när Vasaloppet avgörs i morgon lär ingen av de svenska landslagsåkarna ha med slutsegern att göra, trots att de är i bra form. Detta beror på hur träningen har utvecklats, en utveckling som inte främst har drivits av succéer utan av kriser.

1900-talet har inneburit en omsvängning i synen på hur träningen ska bedrivas. Erfarenhetsbaserad träning har successivt fått ge plats för en mer vetenskaplig filosofi. Processen har varit långsam, snårig och resultatberoende. Träningen har samtidigt blivit mer specialiserad, vilket kommer att manifesteras i söndagens Vasalopp. Men låt oss börja i rätt ände.

Annons
Annons
Annons