Annons
X
Annons
X

”Kriser är en livsbetingelse”

KRISPRAT | FÖRRUTTNELSE, HASTA, O ÄLSKADE BRUD

”Förruttnelse, hasta, o älskade Brud” skrev Stagnelius i sin kärleksdikt till döden. Den tänker jag plötsligt på när jag sitter på ett frukostmöte på Timbro om hur man ska skapa ett stöttåligare Sverige, som bättre kan stå emot svackor i konjunkturen. Här inne är det ingen som vill ha ekonomier, eller för all del samhällen, som är så olidligt statiska och enformiga att de helt saknar kriser.

”En ekonomi är inte mekanik”, säger Dick Kling, nationalekonom på Timbro. ”Det är människor och beteenden. Man kan lära av sina misstag, men man kan inte veta att om du skruvar på den skruven så blir det så här.”

Det viktigaste staten och politiken kan göra för medborgarna är att ge dem redskap för beredskap. Det vill säga utrymme att spara en slant, råda över sin vardag, planera sina liv. För de flesta hushåll är det ett allvarligt hack i marginalerna om diskmaskinen havererar. Stöttåligt?

Annons
X

Därmed inte sagt att man inte kan lära sig av tidigare kriser. Så har tex svenska banker, med lärdomarna från 90-talet, klarat sig förhållandevis bra i den globala finanskris vi nu ser.

Men att sträva efter nolltolerans mot allt vad kris heter? Nej. Det vore inte ens eftersträvansvärt. Kriser är inte sällan en förutsättning för att nya företag ska växa fram.

”Kriser är en livsbetingelse som man egentligen ska bejaka”, slår Dick Kling fast.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Hans medpanelist Annie Johansson (C) får som enda närvarande politiker uppgiften att försvara politikens benägenhet att lägga sig i och därmed kanske konservera utdöende branscher på bekostnad av dem som hade kunnat blomma i deras mull.

    Johansson är pragmatisk. ”Politiskt sett är det inte ett alternativ att inte göra någonting. Det måste man ha med i beräkningarna inför 2010, men också med nästa mandatperiod i åtanke – om man vill ha fortsatta liberala reformer”.

    Jag hör vad hon säger. Förruttnelsen måste få hasta långsamt. Annars blir det ingen mull och inga blommor alls. Okejrå.

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X