Annons
X
Annons
X

Krisen skulle kunna slå hårt mot Sverige

Den politiska turbulensen i USA skulle snabbt kunna få förödande konsekvenser för en öppen ekonomi som Sverige. Enbart de svenska storbankerna har en dollarexponering motsvarande över 1 000 miljarder kronor.

En uppblossande oro kring USA:s betalningsvilja kan snabbt bli ödesdiger också för Sverige. De buffertar som de svenska bankerna har byggt upp efter Lehman-kraschen riskerar ganska snart att vara otillräckliga.

Vid årsskiftet uppgick storbankernas direkta dollarexponering till ett värde motsvarande 1 089 miljarder kronor. Det uppger Riksbanken, som årligen sammanställer uppgifterna från bankernas årsredovisningar. Mest dollarexponerat i december i fjol, var Nordea. Den aktuella exponeringen lämnas visserligen löpande till Finansinspektionen, men klassas där som konfidentiell. Den indirekta dollarexponeringen är dock mångfalt större.

Enligt Cecilia Hermansson, fram till nyligen chefsekonom för Swedbank, finns en uppenbar risk att varken Riksbankens valutareserv eller bankernas egna buffertar räcker vid en amerikansk betalningsinställelse. Hon menar att USA:s politiker har gått alldeles för långt i ”ett chicken-race till fem i tolv”.

Annons
X

– Skulle USA vid något tillfälle, trots att det faktiskt är kreditvärdigt, självpåtaget ställa in betalningarna, påverkas hela det globala finansiella systemet så negativt att det vore första steget i en ny världsordning. Jag menar inte att Kina då tar över, men att USA inte längre kommer att uppfattas som rätt aktör att ansvara för att finansmarknaderna fungerar, säger hon.

I dag har USA en unik fördel genom att amerikanska statspapper i så stor utsträckning fungerar som marknadens likviditet.

Också från SEB hörs varningar för hur amerikanska politiker hanterar världsekonomin. Där menar chefsekonomen Robert Bergqvist att en betalningsinställelse skulle få Lehman-kraschen att framstå som en västanfläkt.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Svenska banker har inte bara tillgångar i dollar, utan lånar också upp stora summor i dollar. Vid årsskiftet hade storbankerna dollarskulder på 1 600 miljarder kronor. Drygt hälften av det var värdepapper med korta löptider under ett år. Skulle svenska banker hamna i blåsväder, kan alltså lånemarknaden snabbt torka upp.

    – Mycket skulle stanna av, och då blir det följdeffekter på resten av ekonomin i Sverige. Får vi något som är värre än Lehman-kraschen påverkas alla, även om några kan övervintra om de har byggt upp marginaler, säger Cecilia Hermansson.

    Även svenska pensionärer kan drabbas. De största AP-fonderna har placerat ett par hundra miljarder kronor i dollartillgångar, pengar som i dåliga tider ska fungera som en buffert i Sveriges pensionssystem. Enbart Fjärde AP-fonden hade vid halvårsskiftet cirka 50 miljarder svenska kronor placerade i dollartillgångar. Av detta var en femtedel placeringar i amerikanska statspapper.

    Fondplacerare följde i går den amerikanska utvecklingen noga. På Första AP-fonden konstaterade kommunikationschefen Ossian Ekdahl att man där har värden för 43 miljarder kronor som är dollarexponerade. Närmare hälften är räntebärande papper eller krediter.

    Enligt Cecilia Hermansson är en betalningsinställelse från USA trots allt osannolik, eftersom konsekvenserna blir så extrema för USA självt.

    – Det får inte hända, så troligen måste president Obama ingripa och köra över kongressen, med ytterligare politisk turbulens som följd.

    Också vid den svenska Riksgälden följde man igår händelserna i USA med spänning.

    – Det som händer är extremt allvarligt. Men om USA inte betalar för sig, så blir det fler som vill låna ut pengar Sverige. Vi skulle alltså få bättre villkor eftersom vi fortsätter att betala för oss, säger Thomas Olofsson, chef för Riksgäldens skuldförvaltning.

    Vid plötsliga finansiella störningar finns också Riksbankens guld- och valutareserv. Den 30 mars värderades den till 407 miljarder kronor. Guldet stod för bara en tiondel, medan nästan hälften bokfördes som tillgångar i dollar.

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X