Annons
X
Annons
X
Ledare
Recension

Krigets grymhet och gråskalor

Saif, huvudpersonen i Emanuel Sideas bok.
Saif, huvudpersonen i Emanuel Sideas bok. Foto: Natur och Kultur

BOKANMÄLAN

Ibland kan man i en liten skärva se det stora avspeglas, i ett mer hanterbart och därmed begripligt format. I ”Mannen från Harem” (Natur och Kultur) låter Emanuel Sidea smugglaren Saif berätta om sitt Syrien, om demonstrationerna mot Bashar al-Assad under våren 2011 och hoppet om frihet som föddes i folkmassan, men också om krigets grymhet och gråskalor.

Den genre som Sidea skriver i – reportagebokens – ger möjlighet att låta huvudpersonerna och deras narrativ utvecklas och bli mer komplexa än vad det finns utrymme för i det traditionella reportaget. Sidea har rest till Syrien och intervjuat Saif och andra i flera omgångar från våren 2013 till början av 2015. Så är också porträttet ett svårsmält och komplext; en ateistisk filosofistudent som kommer att bli en som matar kriget med nya fanatiska stridande.

Saif läste filosofi vid universitetet i Aleppo, men föräldrarna hade inte råd att låta honom studera vidare. Han behövdes hemma i gränsstaden Harem för att försörja familjen. Det visade sig dock svårt att få jobb, och Saif tillbringade i stället sin tid med att läsa Nietzsche och Goethe, titta på filmklassiker och Henry Miller-pjäser, diskutera och röka gräs. En ung man med drömmar om ett bohemliv utomlands, likt tusentals tjugoåringar i världens storstäder. När den arabiska våren kom och protesterna steg mot Bashar al-Assads järnhårda regim, var Saif en av dem som anslöt sig. Tillsammans med en vän tog han bilen till Idlib och demonstrerade efter fredags- bönen. Men sedan kom repressionen.

Annons
X

I sjutton dagar hölls Saif fången av säkerhetstjänsten, och i likhet med tusentals andra aktivister dagligen torterad i timmar. När de släpptes fria, antingen för att släkten fått ihop tillräckligt med pengar för att muta någon eller för att en domare inte bedömt bevisen som tillräckliga, var det med ett starkt hat mot regimen.

De som tidigare hade förespråkat fredlig revolution ville ta till vapen. Bland befolkningen i Harem växte stödet för oppositionens styrkor i Fria syriska armén (FSA), och deras allierade i Jabhat al-Nusra. När Saifs kusin ringde från Saudiarabien för att fråga om han kan hjälpa ett par saudier som vill strida mot regimen över gränsen, sade han ja.

Det börjar som en väntjänst, men blir snart en lukrativ affärsverksamhet. Genom att smuggla jihadister till al-Nusra och IS kan han försörja familjen. Han rättfärdigar det han gör med att om inte han skulle hjälpa dem, skulle någon annan göra det. Till en början står familjen bakom Saif, men i takt med att grupperna börjar strida mot varandra, ifrågasätts hans val. På nätterna lämnar samvetet honom ingen ro. Vid ett tillfälle liknar han sig själv vid doktor Faust, och förklarar att varje människa kan begå onda handlingar om hon har anledning till det. Kriget tvingar goda människor att göra ont. Ändå kan han inte sova.

Stäng

POLITISKA CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – Tove Lifvendahls kommentarer direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Till Saifs historia läggs även generalen Mahmood al-Abdallahs, som deserterade från den syriska armén efter att ha sett massgravarna och hört regimen ge fri lejd att skjuta civila. Deras vittnesmål tvinnas; det är samma fanatism inom armén som inom IS, där alla som ifrågasätter antingen förklaras vara terrorister eller otrogna, och där dödandet rättfärdigar sig självt.

    Emanuel Sideas bok visar krigets olidliga grymhet och gråa tillvaro. Om de människor som lever i det, och formas av det. Det är också berättelsen om att vilja vara en god människa i en ond tid – och att misslyckas. Mellan raderna utmanas läsaren: Vad skulle du göra för att överleva?
    Och skulle du kunna leva med dig själv efteråt?

    Annons

    Saif, huvudpersonen i Emanuel Sideas bok.

    Foto: Natur och Kultur Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X