Annons

Hillevi Norburg:Kriget mot korsetten skulle befria kvinnor från modeslaveriet

Invävda i 1800-talskorsetternas sidentyger fanns den tidens brännande frågor – demokratisering, kvinnorörelse och föreställningar om det moderna projektet. Dåtidens dräktreformister var övertygade om korsettens skadliga inverkan, fysiskt men också moraliskt.

Under strecket
Publicerad

Hanna Winges reformdräkt och fransk galatoalett (1885).

Foto: Natur & Kultur

Så pigg och nätt hon ser ut, den unga norskan som kommit till Stockholm våren 1896 för att föreläsa i Vetenskapsakademiens hörsal, klädd i sin helskurna dräkt med puffärmar. Och det mest radikala – hon bär inget snörlivs under. I Stockholmstidningarna gavs rapporterna från föredraget rubriker som ”Kriget mot korsetten” eller ”På härnadståg mot korsetten”. 

Den norska folkskolelärarinnan Kristine Dahl hade med stort genomslag rest runt på turné i de skandinaviska länderna för att sprida sina idéer om en ny, hälsosammare, kvinnodräkt. Målet var att befria sig från förlegade och osunda föreställningar om kvinnligheten och kunna röra sig inte bara i det offentliga rummet, utan i själva rummet. Man ska inte underskatta hur begränsad den borgerliga kvinnan var rent fysiskt av det hon bar – och att detta i sin tur fick implikationer för såväl samhällsdeltagande som själsliv. Att ta av sig korsetten eller för den delen bränna bh:n går utöver symbolhandlingen, det är inte en ytligt estetisk markering utan något betydligt mer djupgående som på än gång kan följa som påverka samhällsutveckling eller rådande föreställningar.

Annons
Annons
Annons