Litet landKriget i Rwanda sett genom barnets blick

Foto: Sara Berggren

”Litet land” följer den unge rwandiske pojken Gabys uppväxt i Bujumbura. Karoline Eriksson har sett en intagande film om mellanförskap och hur kriget korrumperar och ödelägger allt.

Under strecket
Publicerad
Sara Berggren
Foto: Sara Berggren
Annons

”Petit pays / pendant trois mois tout le monde t'a laissé seul”; ”Lilla land / i tre månader lämnade hela världen dig ensam”): 2012 släppte den fransk-rwandiske hiphopartisten Gaël Faye låten ”Petit pays”, ”Litet land”, där han rappar om Rwandas grannland Burundi som han föddes i 1982, som barn till en fransk pappa och en rwandisk mamma i exil. Under inbördeskriget flydde den tonårige Faye till Frankrike. 2016 hade låttexterna växt till en debutroman som också fick titeln ”Litet land”, där Faye skrev om det regionala traumat genom ögonen på en pojke baserad på honom själv. Det är den romanen som Eric Barbier nu har gjort film av.

Öppningsscenen sätter tonen för hur Gabriel, eller Gaby, först har en rätt okomplicerad barndom i Bujumbura, en grön idyll vid Tanganyikasjön. Han och kompisarna pallar mango och försöker kränga frukten vid ett trafikljus – inte för att få ihop pengar till mat, som det är lätt att tro, utan som en kul grej. Sedan går Gaby hem till sitt eget välfyllda kylskåp i ett hus där tjänstefolket kallar honom för ”chefen”. Han befinner sig i ett mellanförskap som han inte riktigt fått syn på än; han är afrikan men samtidigt vitare än de flesta av sina klasskompisar. Att hans mamma tillhör den folkgrupp som kallas tutsi medan familjens lojala alltiallo Prothé är hutu är inte något han reflekterar över.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons