Annons

Lisbeth Lindeborg:Kriget har fått ett kvinnligt ansikte

Kvinnors motiv för att bli frivilliga soldater har genom historien främst varit att tjäna sitt fosterland. En utställning om kvinnor i Röda armén har brutit tystnaden kring kvinnliga soldater och ställer frågor om jämställdhet och om den påstådda kvinnliga pacifismen.

Publicerad

Knappt 20 år är Marija Polivanova och Natalija Kovsjova, då de frivilligt anmäler sig till vapentjänst i Röda armén 1941. Som skarpskyttar tar de sig bakom fiendens linjer och dödar alla tyskar inom räckhåll. På ett foto från juli 1942 ser vi de två väninnorna i uniform, leende och skrattande. Det blir den sista bilden av dem. I augusti 1942 hamnar de i ett bakhåll och omkommer i sin egen granateld.

Mitt i stridsvimlet ett par år senare står en högrest kvinnlig stridsvagnskommendant, Marija Oktjabrskaja. 1943 har hon förlorat sin man i kriget. Det är nu hennes tur att göra en insats för fosterlandet. Parets hopsparade förmögenhet på 50 000 rubel donerar hon till en pansarbrigad för inköp av en stridsvagn. Därefter anmäler hon sig till vapentjänst och utbildning. Vintern 1943-44 är hon med i striderna kring Smolensk. I januari 1944 såras hon svårt och avlider några veckor senare på lasarettet i Smolensk.

Annons
Annons
Annons
Annons