Kreativa överträdelser på Malmö högskola

Under strecket
Publicerad
Annons

Martin Lagerholm är litteraturkritiker i SvD.
kommentar | Third Space Seminar
På bara fyra år har Malmö högskola utvecklats till ett av Sveriges största och mest framstående lärosäten. Vad som i förstone såg ut att bli en lokal plantskola för karriärmakare och teknokrater med täta och lojala förbindelser med näringslivet snarare än med akademierna, har genom sina många tvärvetenskapliga program och 18 000 studenter plötsligt blivit en hett eftertraktad utbildningsanstalt också för välmeriterade forskare, lektorer och professorer. Visserligen är kontakterna med näringslivet ännu en tongivande del av verksamheten, men själva idén med olika typer av nyskapande nätverk i gränslandet mellan vetenskap, teknik, kultur, samhälle och media har uppenbarligen varit framgångsrik nog för att tysta de tidigare så högljudda tvivlarna.
Den provinsiella stämpeln har hursomhelst bleknat, och det i ännu högre grad efter helgens tematiskt expansiva och internationellt präglade konferens, ”Third Space Seminar”, som Malmö
högskola arrangerade tillsammans med Lunds universitet i samarbete med Malmö stad och Lunds kommun. Här slog man på stort och lyckades locka hit några av den intellektuella världens portalfigurer, bland andra Orhan Pamuk, Gayatri Spivak och Thomas Hylland Eriksen.

Annons

Begreppet ”Third Space” - det tredje rummet - är väl tänkt att utgöra ett slags neutralisering av våra invanda dialektiska tankebanor inom konsten, vetenskapen och politiken, men kan kanske också tolkas som en syntes av exempelvis akademi och entreprenörskap, av tradition och förnyelse, av Malmö och Lund. Denna första av en rad planerade konferenser hade underrubriken ”Transgressing Culture - Rethinking Creativity in Arts, Science and Politics”, och seminariets nyckelord - detta transgress (överträda, passera) - innebär just att gripa över de gängse strukturerna för det individuella och kollektiva tänkandet.
Vad kunde då passa bättre än att låta den brittiska kognitionsforskaren Margaret Boden inleda huvudföreläsningarna i fredags med
”Third Culture? - Creativity as Culture-Schock Building”. Föreläsningen behandlade det vida begreppet ”kreativitet” och de eventuella möjligheterna att strikt vetenskapligt definiera kreativa processer. Ett kriterium är förstås att kreativa företeelser skall vara nya och överraskande, och Arnold Schönbergs tolvtonsteknik fick tjäna som exempel, både av Boden själv och senare också av Thomas Hylland Eriksen, som under söndagens avslutande paneldebatt villigt erkände att Bach och Mozart är betydligt behagligare än Schönberg. Och just denna motvilja mot atonalitet i alla dess former och uttryck kunde möjligen ligga till grund för en utmärkt pilotstudie för kognitionsforskningen? Varför har våra öron, ännu 100 år efter Schönbergs intåg i musikhistorien, så svårt att acceptera disharmonier? Och vidare, hur lär vi oss hantera tankeverksamheten, de sociala nätverken, de vetenskapliga metoderna och de politiska konventionerna i en ständigt fluktuerande värld?

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons