Annons
X
Annons
X

Kreativ satsning kan få snöpligt slut

Antalet företag i de kulturella och kreativa näringarna växer i hög takt, visar ny statistik som släpps imorgon, tisdag. Företagen är intressanta av flera skäl, inte minst som mall för att modernisera bilden av företagande. Men den handlingsplan för dessa branscher som regeringen inledde för tre år sedan är på väg mot ett snöpligt slut. Framför allt är det näringsministern som är tyst. Det skriver kulturekonomen Tobias Nielsén och forskaren Emma Stenström.

BRÄNNPUNKT | FÖRETAGANDE

Personliga och konstnärliga drivkrafter kan vara precis det som på sikt skapar ekonomisk framgång.
Tobias Nielsén och Emma Stenström

För tre år sedan presenterade kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth och dåvarande näringsminister Maud Olofsson en handlingsplan för kulturella och kreativa näringar; ett fält som tidigare fallit mellan deras respektive områden. Av tradition hade nämligen kulturpolitiken tagit avstånd från ”marknaden” och näringspolitiken hade förbisett dessa branscher som viktiga för ekonomisk tillväxt och sysselsättning.

Vid årsskiftet tar denna handlingsplan slut och ännu har vi inte sett något som pekar framåt. Den allra största delen av finansieringen på 73 miljoner kronor kom från näringsdepartementet, men från nuvarande näringsminister Annie Lööf har det varit tyst. Hon ställde till och med in sitt sedan länge planerade besök i Gävle på Generator idag, den ledande konferensen på området.

Annons
X

Det är synd, för den statistik som Volante på tisdagen presenterar där visar att kulturella och kreativa näringar förtjänar fortsatt uppmärksamhet från näringshåll. Antalet företag inom de kulturella och kreativa näringarna – däribland branscher som datorspel, media och musik – har ökat kraftigt, med 5,4 procent per år från 2007 till och med 2010.

Totalt sett finns, lågt räknat, närmare 120 000 företag i de branscher som räknas till de kulturella och kreativa näringarna. 83 procent av dessa är egenföretagare, vilket är relativt sett högre än det övriga näringslivet. Många av dessa vill heller inte växa, eftersom de verkar utifrån andra drivkrafter än de kommersiella.

Just dessa personliga och konstnärliga drivkrafter kan dock vara precis det som på sikt skapar ekonomisk framgång. Utan den envishet som till exempel präglat författare som Astrid Lindgren att fortsätta berätta historier och bli utgiven – efter att först ha blivit refuserad – hade Sverige saknat den enorma industri som ju ännu cirkulerar utifrån hennes verk.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Eller för att ta ett aktuellt exempel med Swedish House Mafia som fyllt nya Friends arena i dagarna. De satte inte igång utifrån en affärsplan, utan eget intresse.

    Kulturella och kreativa näringar rymmer också tillväxtföretag, som även de vittnar om svårigheter att möta förståelse och få respekt i offentliga strukturer och hos banker och andra finansiärer. Främst för att de inte motsvarar bilden av det typiska företaget och företagaren, och i många fall använder sig av affärsmodeller som ofta utgår från en digital och internationell logik direkt.

    En annan viktig aspekt handlar om de indirekta värden som kulturella och kreativa näringar bidrar med. Utöver turistekonomiska effekter så visar ny forskning att kulturella och kreativa näringar stödjer innovation generellt, bland annat genom ”kreativ input”, såsom innehåll till teknik samt idéer för och utveckling av nya produkter och marknadsföring.

    Det ska sägas att regeringen har påbörjat andra insatser. Handelsministern Ewa Björling fortsätter även nästa år med en ”främjarkalender”, då olika branscher olika månader möter särskilt fokus från hennes myndigheter.

    Kulturministern bör i det här sammanhanget också få ett erkännande. Hon mötte stort motstånd inom sin egen sektor när hon började lyfta fram entreprenörskap och vi har själva kritiserat den tjatiga användningen av detta e-ord. Men sett till vad som skett, har satsningen för att lyfta in frågan på de konstnärliga högskolorna i många fall varit såväl framgångsrik som nyanserad och nyttig. Frågan är dock vad som kommer att hända i framtiden om de nuvarande satsningarna försvinner. Kanske vore här läge att involvera exempelvis utbildningsdepartementet.

    Det finns ytterligare en orsak varför det är viktigt att arbeta vidare med företag inom de kulturella och kreativa näringarna. Och nu vänder vi på perspektiven. I stället för att framstå som undantag är de nämligen urtypen för ett företagande som blir allt vanligare. Frågan är alltså större än att handla om ett antal specifika branscher.

    Vi har skrivit om detta i den debattantologi som Framtidskommissionen ger ut i januari nästa år. Där skriver vi om att allt fler söker efter vad de brinner för. Det finns både för- och nackdelar med denna passionsjakt, men hur som helst pekar mycket på att ännu fler levebröds- och livsstilsföretag – eller passionsföretag – kommer att bildas framöver.

    En moderniserad syn på företagande är nödvändig. Ett led i detta är att tydligare peka ut en fortsättning efter handlingsplanen för kulturella och kreativa näringar. För detta behöver näringsministern och kulturministern fortsätta arbeta ihop, och involvera fler regeringskollegor utöver handelsministern – och göra det så att det syns.

    TOBIAS NIELSÉN

    kulturekonom och vd Volante, ledamot i kulturmyndigheterna Myndigheten för kulturanalys och Nämnden för hemslöjdsfrågor

    EMMA STENSTRÖM

    docent vid Handelshögskolan i Stockholm och gästprofessor på Konstfack

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X