X
Annons
X
Recension

Kraftwerk - en religiös upplevelse

Att se Kraftwerk är en nästan religiös upplevelse. Även om frontfiguren Ralf Hütter är den ende från originalgruppen och även om en del av magin gått förlorad, är denna tyska maskin av sublim humor föremål för dyrkan – där publiken i 3D-glasögon blir en del av konceptet.

En nästan religiös upplevelse, skriver Stefan Thungren om Kraftwerk på Cirkus. Foto: ADRIAN PEHRSON ROCKFOTO

För nästan exakt tio år sedan, i början av februari 2004, stod Kraftwerk på precis samma plats och framförde en näst intill identisk show på Cirkus. Den stora skillnaden denna gång är att publiken idag bär 3D-glasögon, och att det numera är endast en originalmedlem som finns kvar av den klassiska kvartetten från Düsseldorf. Och med tanke på Kraftwerks ständigt sublima humor så är det lätt att tro att det här med 3D-glasögonen är frontfiguren Ralf Hütters alldeles privata lilla konstupplevelse, att turnera världen runt inför en publik som med gapande munnar måste likna en amerikansk biosalong från 50-talet.

Att se Kraftwerk för första gången är en nästan religiös upplevelse, det grafiska bildspelet, det uppradade bandets stela poser, den oändliga raden av klassiska låtar, bristen på kommunikation med publiken, allt bildar en symmetrisk helhet. Det som en gång var ett organiskt krautrock-band har idag blivit något av ett konstant konstverk, en turnerande installation av något som en gång var den absoluta spjutspetsen inom musikvärlden. Detta koncept har nu pågått så länge att magin delvis har gått förlorad längs vägen, varje konsert är en dag på jobbet, som att sitta vid ett löpande band och utföra samma rörelse år efter år. Vilket i och för sig är väldigt Kraftwerk.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X