Annons
X
Annons
X

Kraftigt ökad arbetstid för lärare

Nya regler kring skriftliga omdömen och nationella prov ökar lärarnas arbetstid med upp till en månad – utan att andra arbetsuppgifter tas bort. Det är helt oacceptabelt och hotar reformernas genomförande, skriver Metta Fjelkner, Lärarnas riksförbund.

BRÄNNPUNKT | FYRA EXTRA VECKOR

Regeringens skolreformer kan drastiskt förbättra resultaten för svenska elever. Men de ökar också arbetsbelastningen för lärarna i grundskolan och gymnasiet.

En del lärargrupper får nya uppgifter som i vissa fall motsvarar en månad mer i arbetstid – utan någon kompensation. Det visar en ny undersökning från Lärarnas riksförbund. Det som framkommer gör att jag måste varna för att regeringens omläggning av skolpolitiken inte kommer att lyckas.

Just nu försöker arbetsgivarna i kommunerna att kraftigt beskära lärarnas förtroendearbetstid, som kan utföras utanför klassrummet. Allt mer ska göras på den tid lärarna är i skolan. De som blir lidande är eleverna som riskerar få otillräckligt genomarbetad undervisning. Mot bakgrund av att arbetsgivarna i kommunerna hittills inte klarar att skapa förutsättningar och tid för alla nya uppgifter som följt av regeringens beslut är helt detta oacceptabelt.

Annons
X

Alliansregeringen har genomfört många reformer på skolans område. De flesta syftar till ökat kunskapsfokus i skolan, vilket länge efterfrågats från Lärarnas riksförbund. Vi har dock hela tiden uppmanat staten och skolhuvudmännen att också ta ansvar för lärarnas arbetssituation.

För att få en klar bild av hur lärarna ser på läget har Lärarnas riksförbund låtit Exquiro intervjua drygt 1000 lärare om tre nyligen genomförda reformer på skolans område. Dessa är skriftliga omdömen, nationella prov i årskurs 3, samt nationella prov i NO-ämnen i årskurs 9.

Vi har frågat lärarna vad de tror att reformerna kommer att leda till när det gäller elevernas prestationer och hur arbetssituationen påverkats av att reformerna genomförts.

Det visar sig att den genomsnittliga läraren i årskurs 3 behöver ägna 60 timmar av den reglerade arbetstiden, nästan två veckors arbete, för att genomföra de nya nationella proven. Detta sker utan att några andra arbetsuppgifter tas bort.

Den genomsnittliga läraren lägger också ned 70 timmar, två hela veckors arbete, för att utarbeta underlag för de skriftliga omdömen som numera är obligatoriska. Även detta utan att andra arbetsuppgifter tas bort.

För vissa lärargrupper som har elever i årskurs 3 så ökar alltså den reglerade arbetstiden med så mycket som fyra veckor per läsår!

Samtidigt har reformerna på skolans område bred uppslutning hos lärarna. De anses bidra till en bättre resultatutveckling och att eleverna ska nå målen för undervisningen. Många lärare tror att införandet av dessa reformer kommer att påverka elevernas prestationer positivt. För skriftliga omdömen anser 43 procent att de påverkar positivt och bara två procent att det är negativt, för nationella prov i NO-ämnena anser 39 procent att det är positivt och sju procent att det är negativt. Tron på effekten av nationella prov i årskurs 3 är ännu större, 57 procent av lärarna tror att proven kommer att ha positiv effekt på elevernas prestationer, och endast en procent anser att det är negativt. Vi frågade också lärarna om de har fått möjlighet att förbereda sig väl för att skriva skriftliga omdömen. 64 procent svarar att arbetsgivaren inte gett tillräckliga möjligheter till förberedelser. Det har saknats information och tid till planering. Detta är anmärkningsvärt.

Vår undersökning visar effekten av att staten bryter mot den vedertagna finansieringsprincipen. Om reformer beslutas av staten ska de också finansieras för utförarna, som i huvudsak är kommuner. Men kommunerna har valt att kräva att lärarna ska göra nya omfattande arbetsuppgifter inom befintlig arbetstid.

Det är unikt för svensk arbetsmarknad att en regering fattar beslut som innebär flera veckors mer arbete för enskilda individer, utan att det kompenseras. Om andra yrkesgrupper fått så omfattande nya uppgifter av regeringen är jag är övertygad att det skulle ställas krav på att andra uppgifter skulle tas bort, eller att fler personer skulle anställas.

Nödvändiga skolreformer hotas nu av att regeringen satsar för lite resurser för att säkra genomförandet. Lärarna har tagit sitt professionella ansvar, samtidigt som politikerna har svikit med att ge rätt förutsättningar.

Som det är nu utför lärarna de nya uppgifterna och betalar med egen tid. De bär på så sätt upp regeringens reformer. Detta är i längden ohållbart.

METTA FJELKNER

ordförande Lärarnas riksförbund

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X