Annons
X
Annons
X
Kultur
Kommentar

Korkat utspel om humaniora

KULTURSKYMNING Organisationen Svenskt Näringsliv framstår som ett hot mot svenskt näringsliv, med sitt förslag om sänkta studiemedel för humaniora och konst.

Emma Stenström är docent i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och gästprofessor vid Konstfack.

Emma Stenström är docent i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och gästprofessor vid Konstfack. Foto: PONTUS LUNDAHL / SCANPIX

Det finns dagar då man helst skulle vilja lämna tillbaka sin ekonomexamen, enbart för att slippa alla associationer till organisationen Svenskt Näringsliv. De framstår nämligen som så oerhört korkade och kunskapsfientliga ibland, ja, som ett direkt hot mot utvecklingen av samhället – och av svenskt näringsliv.

Svenskt Näringsliv har släppt en rapport, där de föreslår att studiemedlen bör sänkas för humaniora- och konststudenter, eftersom studenterna inte får arbete efter examen. Det är så dumt att man knappt tror att det är sant.

På andra håll i världen går tankegångarna åt precis motsatt håll. I USA kom till exempel nyligen en stor studie som visar att det är nödvändigt att integrera humaniora, det vill säga ”liberal arts”, i den grundläggande utbildningen av ekonomer för att kunna skapa ett konkurrenskraftigt näringsliv för framtiden (”Rethinking Undergraduate Business Education”, Anne Colby med flera, 2011).

Annons
X

Likaså kom under våren en annan amerikansk undersökning om kunskapsnivån efter olika utbildningar (”Academically Adrift”, Richard Arum & Josipa Roksa, 2011). Där visade det sig att de som gått en humanistisk eller naturvetenskaplig utbildning hade lärt sig betydligt mer än de som gått exempelvis en ekonomisk utbildning på universitetet, trots att de sistnämnda hade lättare att få arbete. Anställningsbarhet är därför inte allt, utan vill vi bygga ett starkt och demokratiskt samhälle, vilket är avgörande också för näringslivet, behöver vi framför allt ha kunskaps- och bildningsnivån i fokus.

På liknande sätt går det att argumentera för konstnärliga ämnen. Att konst och kultur utgör en växande samhällssektor, också ekonomiskt, är sedan länge bekant. Dessutom poängteras det alltmer att ett stort kulturellt utbud, och ett aktivt deltagande i kulturella aktiviteter, kan skapa såväl ett innovativt som ett mer inkluderande klimat – och vi behöver bägge delarna.

Företagshistorien är dessutom full av anekdoter som pekar i samma riktning. Ett klassiskt exempel är förstås Apple, världens största elektronikföretag, som alltid betonar att bakom deras framgångar ligger ett lyckosamt äktenskap mellan humaniora och teknologi. De brukar själva säga att det är deras förståelse för de kulturella aspekterna som särskiljer dem från konkurrenterna; inte teknologin.

Apple är också ett av många exempel på att konstnärlig utbildning kan skapa affärer. Grundaren själv, Steve Jobs, brukar berätta att anledningen till att Apples produkter ser ut som de gör, är att han en gång i tiden läste en kurs i kalligrafi. Han visste inte då vart den skulle leda, men när det många år senare var dags att skapa den första datorn föll alla pusselbitarna på plats. Då fick han oväntat nytta av sina gamla kunskaper.

Sådant kan också vara värt att minnas, när man kortsiktigt ser till vad som ger arbete och inte. Personligen är jag dessutom övertygad om att det är viktigare än någonsin att kunna förstå olika sätt att tänka, utveckla sin omdömesförmåga, kunna tänka kreativt och självständigt, och se sin egen verksamhets roll i ett större sammanhang. Det är där humaniora och konst kommer in, och vore Svenskt Näringsliv lite innovativa skulle de snarare argumentera för ett ökat inslag av humaniora och kulturella aspekter – i alla utbildningar. Det vore att värna om svenskt näringslivs framtid.

Emma Stenström

Annons
Annons
X

Emma Stenström är docent i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och gästprofessor vid Konstfack.

Foto: PONTUS LUNDAHL / SCANPIX Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X